Myror stoppar snytbaggar
Stackmyror strider mot snytbaggar med unga barrplantor som slagfält.
Kan stackmyror vara ett biologiskt sätt att bekämpa snytbaggen? Ja, säger skogsägaren Jonas Torbiörnsson på Klefs gård i halländska Tvååker. Kanske, säger SLU-forskaren Vítězslav Maňák.
Jonas Torbiörnsson har gått i sin fars fotspår och bedrivit praktisk, skoglig försöksverksamhet sedan 60-talet. Att en god tillgång på myror besparar honom problem med snytbaggen är en av de slutsatser han har dragit genom åren.
– Eftersom jag har mycket myror på fastigheten har jag inga problem med insekter överhuvudtaget, säger han.
En nyttig sockerfälla
Nu får hans slutsats om snytbaggen och myrorna delvis stöd av SLU-forskaren Vítězslav Maňák. I en doktorsavhandling kommer han fram till att myror, troligen för att försvara sin föda, uppträder aggressivt mot snytbaggar. En viktig föda för myrorna är honungsdagg – en sockerrik vätska som utsöndras av bladlöss i trädkronorna.
I sina studier använde Vítězslav Maňák socker för att locka myror till barrplantor. På de sockerbehandlade plantorna minskade omfattningen av snytbaggarnas gnag med 30 procent, enligt Vítězslav Maňák. Han påpekar dock att det inte är klarlagt i vilken utsträckning myror generellt sett söker föda eller uppehåller sig på barrplantor.
Snyter äggen också
Skogsägaren Jonas Torbiörnsson lägger in ytterligare aspekter på stackmyran som nyttoinsekt. Enligt honom äter myrorna snytbaggarnas ägg, vilket minskar förekomsten av vuxna snytbaggar. Att det finns stackmyror i markerna är viktigt, anser Jonas Torbiörnsson, som därför aktivt gynnar myrstackarna. Han bedömer att det finns cirka en och en halv myrstack per hektar på hans skogsfastighet.
– Myrorna kräver gammal skog intill hyggena som inte ska vara för stora. Myrornas aktionsradie är inte så lång, ungefär 100 meter från stackarna, säger Jonas Torbiörnsson.