Mycket att tjäna på omdiskuterad palm
Skogen i all ära. Men det mest påfallande i Sabah är oljepalmsplantagerna som idag täcker 1,4 av totalt 7 miljoner hektar.
En dag åkte jag 30 mil under fem timmar och såg egentligen inget annat än oljepalmer. Här och där ser man rykande skorstenar från små palmoljefabriker och på vägen ser man tankbilar med palmolja som kör mot närmaste exporthamn. Ännu vanligare är tungt lastade lastbilar med de stora palmoljefrukterna på väg från plantagerna. Skörden pågår året runt, till stor del med hjälp av gästarbetare från grannlandet Indonesien.
Längs vägen dyker ibland stora ”kalhyggen” upp. Trots att staten vill behålla skogsareal så förekommer det enligt uppgift att gummiträdplantager och skräpskogar omvandlas till oljepalmplantager. Därmed går marken från skog till jordbruksareal.
Det vanligaste skälet till kalhyggena är dock att det sker ett generationsbyte av oljepalmer. De nya klonerna producerar mycket mer än de 20 år gamla som dessutom blivit höga och farliga att skörda frukten från.
Redan efter fyra år börjar de nya plantorna ge bra skörd, berättar en plantageägare, som inte vill att jag skriver hans namn, oljepalmfrågan är känslig. Han säger att lönsamheten är väldigt bra, med nuvarande palmoljepris så kan plantageägaren tjäna 1400 kronor per hektar och månad netto. Ofta har gårdarna sex hektar eller mer och då kan familjen leva gott i Sabah. Till det kommer alla jätteplantager som ger mångmiljonvinster netto till ägarna varje månad.
Trots att priset på palmoljan är lågt just nu skulle det kunna halveras innan det hamnar på en nivå när odlingen blir långsiktigt olönsam.
Plantageägaren är medveten om den kritik som finns från miljöorganisationer mot att tropikskogar omvandlas till oljepalmplantager.
– Det känns inte som att de sprider sanningar. Vi avverkar inte urskogar för att göra plantager utan det är redan avverkade skogar som till viss del klassas om till jordbruksmark, och det är där oljepalmer kan planteras.
undefined