Det var i onsdags som partiets språkrör och vice statsminister Isabella Lövin avslöjade partiets vallöfte att införa en skatt på vad man kallar ”fulkött”, något Land Lantbruk rapporterade om. Det vill säga kött från djurhållning där antibiotika används rutinmässigt under uppfödningen. I skarp kontrast till den svenska där antibiotika bara ges för att bota sjuka djur.
Vid en presskonferens betonade Isabella Lövin att avsikten med skatten är att straffa sådant importkött som just genom överdriven antibiotikaanvändning kan säljas billigare än det svenska. För att inte falla på EUs konkurrensregler föreslår partiet ett upplägg som liknar kemikalieskatten på elektronik, där produkter som inte innehåller vissa giftiga kemikalier får skatten nedsatt.
Miljöpartiet vill att en statlig utredning ska tillsättas direkt efter valet och att denna får i uppgift att föreslå exakt hur skatten ska utformas.
– Så klart finns det en knut. Men den kan lösas genom en modell som innebär att man först inför en skatt, men att man mot uppvisande av en antibiotikadeklaration ska kunna få reducerad skatt ner till ingenting, om man följer de svenska reglerna, säger Kristoffer Talltorp.
Skattereduktionen bygger alltså på att det finns en deklaration som visar att gårdens antibiotikaanvändning är låg och ansvarsfull. Sådana system kan, enligt partiet, vara såväl myndighetsbaserade som bygga på branschens egna kvalitetsprogram, såsom i till exempel Nederländerna och Danmark.
I Storbritannien har livsmedelskedjan Marks & Spencers meddelat att man kommer att kräva sådan rapportering från sina leverantörer.
Inom EU är det numera förbjudet att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte i djuruppfödningen. Men gränsdragningen är hårfin till den antibiotika som i många EU-länder, förskrivs i medicinskt förebyggande syfte.