Mjölkkrishantering

Livsmedelskriser brukar oftast handla om brist på mat, men med mjölkkrisen är det precis tvärtom. Vi har globalt sett 1 eller 2 procent för mycket mjölk, konsekvensen blir en sänkt betalning till bonden med 25-30 procent.

Men problemet är större än så. Det vi kallar ”mjölkkrisen” är i själva verket är en nationell kris. Sverige består av städer och landsbygd. Dessa är ömsesidigt beroende av varandra. Staden behöver landet för produktion av mat och rekreation. Landet behöver staden som marknad för sin produktion och som producent av tjänster. I balansförhållandet mellan dessa spelar mjölkbonden en central roll.

Mjölkbonden bedriver en kapitalintensiv verksamhet och har stor påverkan på det omkringliggande näringslivet. Varje mjölkbonde genererar fem-sex arbetstillfällen. Det är också mjölkbönderna som till stor del levererar det öppna landskap som är själva grunden för det vi kallar landsbygdens livskvalitet. Det öppna odlingslandskapet med betande djur vid välskötta gårdar är inte bara en metafor för den svenska sommaren – det är den del av vårt kulturarv och vår nationella identitet. När den sista mjölkbonden försvinner börjar förfallet. Varför ska man klippa gräsmattan och måla om huset när åkrarna runt omkring växer igen med sly?

Vad är då alternativet? Att alla flyttar till stan? Vi har redan idag EU:s snabbaste urbanisering. Denna befolkningsomflyttning kostar stora pengar, dels i form av samhällsservice till dem som trots allt väljer att bo kvar, men också för att skapa boende och lösa infrastrukturproblem som uppstår i överhettade stadsmiljöer.

I Sverige produceras knappt 3 miljarder liter mjölk per år. De flesta är överens om att det fattas ungefär 1 krona per liter mjölk för att mjölkbonden ska ha ett anständigt liv. Tyvärr klarar inte marknaden att lösa problemet. Det betyder att det fattas 3 miljarder kronor per år En massa pengar och ändå inte. Ombyggnaden av Slussen i Stockholms innerstad beräknas kosta 10 miljarder och förbifart Stockholm är kostnadsberäknad till 28 miljarder. Postkodlotteriet delade förra året ut 1,1 miljarder till ideella organisationer.

Sverige kan mycket väl köpa sina mejeriprodukter utomlands, det är inte heller någon rättighet att vara mjölkbonde. Men min slutsats är att vi inte riktigt förstår de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett Sverige utan mjölkbönder. Vi behöver ett riktat nationellt stöd, i någon form, på 3 miljarder, inte för mjölkens skull, inte för kornas skull, inte ens för böndernas utan för det svenska samhällets skull.

undefined

undefined