Sedan tidigare har teoretiska beräkningar med fodervärderingssystemet NorFor inom ramen för forskningsprojektet "Närproducerat foder fullt ut" visat att det borde gå att tillgodose kornas behov med enbart inhemska fodermedel.
Nu har den tredje rapporten i projektet släpps, där sex gårdar med hög mjölkavkastning och enbart inhemskt foder har studerats.
– Jag tycker att vi ser att NorFor stämmer väl överens med det som vissa lantbrukare redan har gjort, säger Anders H Gustafsson på Växa Sverige som har ansvarat för projektet.
Alla gårdarna, tre ekologiska och tre konventionella, hade vid tillfället för studien haft närproducerat foder i ett år eller mer. Mjölkavkastningen låg på mellan 9 500 och 11 000 kilo. Anders H Gustafssons slutsats är att det inhemska proteinet fungerar bra.
– Särskilt glädjande är att se att det fungerar bra hos de som odlar själva. När fodret kommer från foderindustrin förväntar man sig ju att det ska fungera.
Av de sex gårdarna använde sig de tre konventionella av proteinfoder från foderföretagen, medan de tre ekologiska odlade alla sina fodermedel själva. Gemensamt för alla gårdar var att de hade bra kvalitet på grovfodret.
Motiven för gårdarna att gå över till närproducerat var såväl ekonomiska som ideologiska. Samtliga gårdar hade god lönsamhet, men forskarna kan inte enbart säga att det berodde på fodret.
För de bönder som odlade sitt kraftfoder själva tillkom en ökad inomgårdshantering. De behövde också tänka till mer när det kom till sammansättningen av fodret.
Anders H Gustafssons slutsats efter samtliga tre studier är att det ofta går att spara pengar på att utesluta sojan från foderstaten. Särskilt om sojapriset fortsätter att stiga. Var och en bör räkna på sina egna förutsättningar.
– Pris i kombination med kvalitet är viktigt och då ser vi att sojamjöl är för dyrt. Ändå bara fortsätter vi att köpa. Det verkar varken ekonomiskt eller miljömässigt rimligt, säger Anders H Gustafsson.
undefined