Mjölkbranschen vänder nu på alla stenar för att hitta faktorer som gör svensk mjölkproduktion dyrare än i andra länder.
LRFs ordförande Helena Jonsson tar frågan om GMO-fritt foder som ett exempel. Sedan många år har mejeriföretagen en gemensam policy om att enbart tillåta GMO-fritt foder. I praktiken handlar det om soja.
– Marknaden har sagt att vi ska ha GMO-policyn och jag säger inte att vi ska bort den. Men vi måste ta upp frågan och se vad vi verkligen får ut av det. Vill handeln verkligen ha GMO-fritt foder och hur mycket är den då beredd att betala för det?
Helena Jonsson understryker att LRF inte är en part i överenskommelsen mellan mejerierna.
– Det hanteras av mejeriernas förening, MIF. Men GMO-fritt kostar och det måste bönderna få betalt för.
Även Svensk Mjölks ordförande Gunnar Pleijert menar att frågan måste lyftas.
– Vi kan inte ha det som belastar oss mot omvärlden, vi är i en global mejerivärld. Men sedan måste det göras en marknadsvärdering av hela värdekedjan vad GMO-friheten är värd.
Frågan är hur stor kostnaden är för att ha kvar gmo-fritt foder? Arla ger sina svenska bönder 1 öre per kilo mjölk i GMO-kompensation.
– Bedömningen är att vi får betalt för GMO-friheten men det blir svårare att stå upp för särregler när ekonomin är pressad och jag tror frågan kommer diskuteras i höst, säger Ulf Claesson, ordförande i Falköpings mejeri.
Hela artikeln, med fler resonemang, i Land Lantbruk nr 36.