Mjölkbonde fick utmärkelsen Årets ölänning
I veckan delade Kungen ut priset "Årets Ölänning" på Solliden. I år var det mjölkbonden och bloggerskan Hanna Karlsson som tilldelades utmärkelsen.
Motiveringen från juryn löd: "Årets ölänning är en driven lantbrukare som vågar satsa i en pressad bransch. Hanna Karlsson är bondbönan som genom sin uppmärksammade blogg blivit ambassadör för Öland och dess lantbrukare. Hon visar i ord och handling också att alla är välkomna till Öland, såväl turister som medmänniskor på flykt."
Hanna Karlsson, 39 år, är tredje generationen på Österbo gård, norra Öland. Där bor hon tillsammans med sin sambo och deras två döttrar. För tio år sedan gick Hanna Karlsson in i föräldrarnas jordbruk och driver i dag en mjölkproduktion med 130 mjölkkor. På gården finns också några höns, hästar, katter och hundar.
undefined
– Jag fick svänga av vägen och samla mig. Det är ju fantastiskt roligt och det är så oerhört duktiga personer som tilldelats priset tidigare. Det är en ära, säger Hanna Karlsson.
undefined
– Jag tycker att det är jätteroligt. De senaste åren så har jag tänkt att det var dags för en lantbrukare eftersom det är en så stor del av näringen på Öland. Sen så hade jag ju inte tänkt att det skulle bli jag. Även om inte alla håller på med lantbruk så påverkas många av det. Många kommer hit för den betesmark med speciella växter och djurliv vi har på ön.
undefined
– Jag är väldigt öppen för turister. Vi har en gårdsbutik och en liten väg som går igenom gården. Jag visar gärna upp vad vi gör här, säger Hanna Karlsson.
Och tillägger:
– Det finns också flera asylboenden i närheten. Där deltar jag i fikaträffar, det är ingen stor insats men jag tar mig i alla fall tid att bara vara där. Jag har även två praktikanter från asylboendet samt tar emot flyktingbarn på studiebesök för att de ska få träffa djuren.
– Svenska barn har ofta någon erfarenhet av djur. Många av de här barnen vet inte ens hur man ska bete sig med en hund.
undefined
– Det var lite konstigt att stå framför så många människor men mötet med kungaparet var det ingen fara med. De är så folkliga så det var inte alls nervöst att träffa dem. Jag lämnade över en sådan mjölkflaska som vi har i vår gårdsbutik och bjöd in Kungen att komma och fylla på den själv på gården.