Mjölk eller växtbaserad dryck - vad är bäst?
Det finns ingen motsättning mellan animaliska och vegetabiliska livsmedel vare sig i jordbruket eller i dricksglaset. Det visar en rapport av den internationella experten Gunnar Rundgren.
Det finns ingen motsättning mellan animaliska och vegetabiliska livsmedel vare sig i jordbruket eller i dricksglaset. Det visar en rapport av den internationella experten Gunnar Rundgren.
Det är en ständig debatt om vilket som är bäst för miljö och hälsa - mjölk eller växtbaserad dryck. Därför har EU-projektet MatLust gett Gunnar Rundgren, lantbrukare, författare och internationellt erkänd expert på livsmedelssystem, i uppdrag att göra en rapport som jämför miljö- och hälsoeffekter av mjölkprodukter och havre- och sojabaserade alternativ till mjölkprodukter.
Han har gått igenom hur produktionen av animalier och vegetabilier påverkar vatten, kretslopp av näringsämnen, biodiversitet, klimat, markens bördighet med mera. Dessutom redovisas i vilken omfattning olika produktionssystem passar in i ett ekologiskt jordbruk och i vilken skala produktionen kan ske i Sverige.
– Jordbruk och kost är komplexa system och vi kan inte titta ensidigt på en produkt för att avgöra om den är bra eller dålig för hälsa eller miljö. Det är minst lika viktigt hur något är producerat som vad man väljer att äta eller dricka, säger han i ett pressmeddelande.
Två slutsatser som dras utifrån undersökningen är att jordbrukssystemets huvudinriktning och struktur är viktigare för en hållbar livsmedelsproduktion, än valet mellan enskilda produkter.
Dessutom är det inte lämpligt att ha ett livsmedelssystem med enbart vegetabilier, eller ett med huvudsakligen animalier. Det snarare ökar markanvändning och miljöbelastning, jämfört med en blandning av animalier och vegetabilier. En kombination ger också de bästa förutsättningarna för en välbalanserad kost.
Enligt Gunnar Rundgren är ”kriget i mejeridisken” kanske inte i första hand en fråga om vilken produkt som är bäst eller sämst för miljön eller hälsan, utan det är en strid mellan världsbilder, värderingar och olika kommersiella intressen. Just som måltidsdryck behöver vi inte dricka vare sig mjölk eller vegetabiliska ersättningsprodukter, kranvatten är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt.
Vill man ändå dricka eller laga mat och ska välja mellan mjölk eller ett vegetabiliskt alternativ, är komjölken bäst ur näringssynpunkt, då de växtbaserade mjölkdryckerna till största delen består av vatten och en väldigt liten mängd ”råvara”.
– Men de är samtidigt ett bra alternativ för den som av olika skäl vill ha ett vegetabiliskt alternativ som har samma användningsområde som mjölk, säger kostekonomen och frilansskribenten Anna K Sjögren, som har medverkat i rapporten.
Syftet med rapporten är inte att ta ställning, utan att som neutral part låta komplexiteten i frågeställningarna komma fram, säger Sara Jervfors, som är projektchef på Matlust:
– Med tanke på att allt fler konsumenter i dag väljer bort mjölk mot andra alternativ, så såg vi på Matlust ett behov av att göra en genomlysning av tillgänglig forskning som belyser alla aspekter i hela kedjan vad gäller miljö- och klimatbelastning samt hälsa av dessa livsmedel. Det känns jättebra att rapporten nu är klar för lansering, då den kan svara på angelägna frågor som berör många led.
Ett EU-projekt som pågår 2015-2020, med målen att utveckla en hållbar livsmedelsnäring i Stockholmsregionen, med fokus på miljö och hälsa.
Erbjuder utvecklingsprogram, nätverk och andra former av kostnadsfritt stöd till små och medelstora livsmedelsföretag.
Drivs av Södertälje kommun genom Destination Södertälje, med KTH, Acturum Biovation och Saltå Kvarn som partners.
Källa: Matlust.eu