Mister halv miljon - men tål smällen
Från den skånska slätten försvinner miljonerna när EUs jordbrukspolitik reformeras igen. Smällen blir dubbel när sockerbetsodlarnas höga tilläggsbelopp försvinner.
Gustav Hagemann är en av de stora jordägarna i Skåne. 800 hektar brukas på godset Ruuthsbo, strax utanför Ystad. När gårdsstödet nu trappas ner för att så småningom hamna på 198 euro per hektar, samma som i övriga landet så kommer företaget att tappa runt 500 000 kronor årligen. Gårdsstödet blir cirka 40 procent lägre.
– Vi tål smällarna. Vi får skjuta på investeringar som att byta traktor eller skördetröska. Men jag citerar den ryske jordägaren som på ett EU-möte nyligen sa " You are working hard to get into a system that we in Russia are working hard to get out off", säger Gustav Hagemann.
undefined
Ja, om stödsummorna tycker han inte att han kan ha så mycket synpunkter för egen del. Förutom att han, precis om de flesta andra lantbrukare i Skåne som hör till region 1, tycker att det är fel att Sverige valt att ta bort de fem regionerna.
– Vi lever i ett avlångt land med så olika förutsättningar. Vi får lära oss att leva med lägre stöd i Skåne, men jag tycker inte att det är rätt med de höga stöden i norr. Det kommer bara att leda till att varenda liten åker odlas upp och det flyttar kapitaliseringen av åkermark norrut. Jag tror inte att en lantbrukare i Älvdalen är så glad över ett högre gårdsstöd. Det försvårar företagets möjlighet att utveckla. Här nere kan vi förränta ett högre markpris. Jag tycker att det är dåligt att LRF inte vågade stå emot förändringen av regionerna, säger Gustav Hagemann.
De höga gårdsstöden i Skåne har bevisligen lett till högre priser på åkermark, priser som inte överensstämmer med vad marken borde vara värd.
– Man räntar inte 400 000 kronor per hektar här heller. 100 000 kronor per hektar vore ett mer rimligt pris, säger Gustav Hagemann.
På Ruuthsbo gods har odlingen förskjutits under de senaste tio åren, sockerbetsarealen har minskats med en tredjedel till förmån för mer vete och raps.
– Raps är det mest lönsamma i dag, men jag tror att lönsamheten i sockerbetsodlingen kommer tillbaks.
undefined
Nya förutsättningar ändrar på växtodlingen. Gustav Hagemann har nu planer på att odla grönsaker i stordrift, närodlade grönsaker efterfrågas av marknaden, odlingsförutsättningarna på åker ner mot havet med bevattningsmöjligheter är goda.
Här kommer vi in på det som Gustav Hagemann tycker är viktigast: att marknaden får råda och att stödet till jordbruket försvinner. CAP den gemensamma jordbrukspolitiken, kallar han för "en byråkratisk cancersvulst".
– Cap bygger in oss i ett system av kontroller där det ständigt uppstår problem med tolkningen. Det sista är förgröningsstödet som inte är till för ett land som Sverige. Nu leder det bara till ett onödigt kontrollsystem och att gamla betesvallar plöjs upp för att sedan spås om. Allt för att passa in i systemet och det är alldeles fel! Det är synd att man missade chansen att göra något bra för miljön.
undefined
Vis av erfarenhet har nu Ruuthsbo gods tagit i ordentligt vad gäller de ekologiska fokusarealerna.
– Vi har en säkerhetsmarginal på 15 procent mer ekologiska fokusarealer än vad vi måste ha. Det är så mycket godtycke i regeltolkningen att man inte vågar annat.