Missbildade lamm föds efter höstens smitta
Lamningssäsongen har utvecklats till en mardröm för många fårägare.
Hos Anna-Stina Stehn i Veka utanför Laholm skulle 120 tackor ha lammat under december och januari. Men redan dräktighetsscanningen i oktober visade att det inte skulle bli så. 48 av de 120 bar inte på något foster.
En provtagning av en död tacka i november visade att det ofödda lammet bar på antikroppar mot schmallenbergviruset. Och det är med sorg i hjärtat som Anna-Stina Stehn nu hjälper sina tackor att föda fram döda, svaga och/eller missbildade lamm. Hittills har åtta av 90 lamm fötts med missbildningar.
– Det är fruktansvärt. De ligger tillbakaböjda med nacken, någon har haft överbett, någon vattenskalle, berättar Anna-Stina Stehn som har drygt 20 lamningar kvar.
De missbildade lammen innebär även mycket merarbete, eftersom tackorna inte klarar av att föda fram dem själva. När värkarbetet har stannat av har Anna-Stina Stehn – som tack vare scanningen vet hur många lamm som är att vänta – själv fått hjälpa till att dra ut lammen.
Mia Hedberg bedriver lammproduktion i Varberg och hittills har 38 av 127 dräktiga tackor lammat. Av de 70 lamm som fötts har 20 varit dödfödda och/eller missbildade.
– Jag har åtta–tio tackor som går här och bräker utan lamm vid sidan, berättar Mia Hedberg som även hon hade en lägre dräktighetsfrekvens vid scanningen i november.
För de drabbade fårägarna innebär konsekvenserna av viruset ett stort ekonomiskt avbräck. Mia Hedberg uppskattar intäktsförlusten till omkring 70 000 kronor.
Därtill kommer praktiska konsekvenser som ett större behov av bete för de lamm som föds i mars av tackor som fått betäckas om. Slaktpriset i höst blir också lägre än för påsklammen.
– Jag har ju samma kostnader men mindre intäkter, säger Mia Hedberg.
Fårägarna väntar nu på att SVA och Jordbruksverket ska komma med rekommendationer kring hur förekomsten av schmallenbergvirus ska hanteras i Sverige.
– Vi måste ha klara besked tills nästa år, säger Anna-Stina Stehn.