Smart bearbetning förbättrar resultatet

Nicklas Göransson driver växtodlingsföretaget Köpingehus Lantbruks AB i Gärds Köpinge. På de 250 hektar företaget brukar försöker han hantera lättjordsproblemen med mullsådd och effektivare bevattning.

– Kan jag få den här magra sandjorden bördigare och mer vattenhållande har jag sparat stora pengar.

Hushållar bättre

Nicklas har noterat måttliga skördeökningar som följd av de ändrade brukningsmetoderna. Men han hushållar betydligt bättre med företagets resurser nu. Mindre jordbearbetning spar på vatten, tid, diesel och maskinslitage samt skyddar jordens mullämnen. Den effektivare bevattningen sparar mycket tid, halverar energiförbrukningen och utnyttjar vattnet bättre vilket minskar risken för utlakningsförluster av växtnäring.

– Ur miljösynpunkt men också ur ett ekonomiskt perspektiv måste det vara intressant hur många kilo produkt jag kan utvinna med så små insatser och så små risker som möjligt, säger Nicklas.

– Jag tror vägen vi måste vandra är att med sunt förnuft använda de insatser som står till buds, även kemiska, men också ta lärdom av ekoodlingen. Till exempel med fånggrödor och liknande.

Vad innebär mullsådd?

– Kort sagt att man bearbetar mindre och lämnar mer växtrester i markytan. De minskar jordflykt och avdunstning. På sikt hoppas man att mullhalten i matjorden ska stiga.

Mullsådd som medel mot jordflykt hämtade Nicklas far och grannar hem från Tyskland på 1990-talet. Jordprover tagna över en femtonårsperiod visar att mullhalten tycks ha stigit några tiondels procent. Normalt går mullhaltsförändringar mycket långsamt, säger Nicklas.

– Men jag vill ändå tro att det beror på mindre jordbearbetning och ett ökat inflöde av organiskt material till gården genom mer fånggrödor, halmade morötter och stallgödsel.

Nicklas kan se en svag trend mot högre skördar. Men han vet inte om det beror på förändringar i jorden eller på att han blivit en bättre växtodlare. De stora vinsterna med hans ändrade brukningsmetoder finns i en lägre resursförbrukning, inte en ökad produktion.

Centerpivot sparar tid, energi och vatten

Nicklas Göranssons centerpivotbevattning fordrar mindre arbete och energi och utnyttjar vattnet effektivare än vanliga bevattningskanoner.

I framtiden begränsas uttaget av bevattningsvatten för Nicklas Göransson. För att spara arbetstid, energi och vatten samt minska risken att vattna bort växtnäring har Nicklas investerat i två centerpivotbevattningar från Bauer.

Energibehovet halveras

Centerpivotens fördelar är att de är automatiska, de behöver inte flyttas mitt i natten. Med dem kan man lägga flera små givor på kanske 5 mm i stället för en stor på 20 mm, det minskar vattenbehovet. Dessutom halveras energibehovet eftersom spridarna arbetar vid ett par bars tryck, bråkdelen av de omkring 10 bar vanliga bevattningsmaskiner behöver.

Nicklas hade lyckan att ha en rektangulär fastighet på 100 hektar. Efter att ha flyttat en åkerväg passade fastigheten bra för två centerpivoter. De vattnar vardera drygt 40 hektar.

Styrd med gps

I mitten står ett torn som leder in vatten in i rampen. Den 336 meter långa rampen vandrar, eller snarare ormar sig fram runt tornet. Ytterhjulparen håller konstant fart medan övriga hjul står still tills rampen blivit för krokig, då startar hjulpar efter hjulpar och springer ikapp ytteränden.

Hörnen vattnas av en gps-styrd 72 meter lång förlängning som släpar efter rampänden. Styrd av ett datorprogram sveper den ut över hörnet, det yttersta hörnet tar en ändspridare med 20 meters räckvidd hand om. Anläggningen bevattnar 95 procent av fyrkanten den står i mitten av.

FAKTA: Köpingehus Lantbruks AB

Brukar: 250 hektar. Hyr jord av granne som i gengäld hyr Nicklas stallar. Byter jord med grannar för att få växtföljden att fungera med maskinparken.

Växtföljd: Fri. Sockerbetor 35 hektar, Potatis 100 hektar. Spannmål 75 hektar, Morötter vart 6 år alternativt spannmål eller majs, Majs 20 hektar.

Växtnäring: Nicklas och grannen delar på 5000 kubik svingödsel

Maskiner: Växtodlingsmaskiner utom skördetröska som lejs. Informellt samarbete där grannar köper kompletterande maskinkapacitet. Den prissätts med Hushållningssällskapets maskinprislista.

Så odlar Nicklas sockerbetor

* Tröskning

* Ogräsbekämpning med glyfosat

* Kultivering

* Sådd av oljerättika

På våren

* Flytgödsel i fånggrödan

* Nedbrukning av fånggrödan och flytgödseln med kompakt tallriksredskap (Carrier)