Mikroplasten följer med slammet
Varje år plöjs lika mycket mikroplaster ner i åkrar i Europa och Nordamerika som det finns totalt i haven. Det menar forskare som nu vill ta reda på vilka effekter det kan ha.
Varje år plöjs lika mycket mikroplaster ner i åkrar i Europa och Nordamerika som det finns totalt i haven. Det menar forskare som nu vill ta reda på vilka effekter det kan ha.
Det finns stora mängder mikroplast i de europeiska och nordamerikanska åkrarna och varje år når lika mycket mikroplaster åkrarna som det finns i haven. Det visar en svensk-norsk studie från SLU och Norsk institutt for vannforskning (NIVA).
I Sverige sprids ungefär en fjärdedel av avloppslammet som bildas vid reningsverken på åkrarna. Det är via avloppsslammet som används som gödningsmedel som mikroplasterna hamnar i åkrarna, men hur denna plast påverkar livet i marken vet forskarna fortfarande lite om.
Det regelverk som finns kring användning och spridning av avloppsslam omfattar inte mikroplaster.
– Reningsverken får ta emot stora mängder mikroplaster från hushåll, industrier och tätorternas ytvattenavrinning. Merparten av dessa mikroplaster ackumuleras i avloppsslammet, och kan sen hamna på åkrarna när slammet sprids där, säger SLU-forskare Martyn Futter som tillsammans med forskare från NIVA har gjort studien.
Forskarna uppskattar att varje år tillförs det mellan 110 000 och 730 000 ton mikroplaster till jordbruksmarker i Europa och Nordamerika.
I dag finns det inte mycket kunskap om hur länge mikroplasterna stannar i marken eller om de sprids till vattendrag och hav. Man vet heller inte hur mikroplasterna påverkar marklevande djur, markens produktivitet och i slutändan livsmedelssäkerheten.
– Det kanske inte är något problem om det hamnar mikroplaster i jordbruksmarken, men vi bör ta reda på det. Nu vill vi gå vidare med fältstudier för att se hur mycket som verkligen finns i åkerjordarna. Vi behöver också hitta lösningar tillsammans med avloppsreningsverken så att samhällets växande behov av återvinning kan säkras, säger Martyn Futter.
Fakta: Mikroplast
Mikroplast är små plastpartiklar (1 mm - 5 mm) som härrör från nedslitning av bildäck, hushållsartiklar, industriella processer och från nedslitning av ytor som är sammansatta av eller belagda med plast, till exempel artificiellt gräs.
De flesta av dessa partiklar härrör från stadsområden.
I de flesta stadsregioner hamnar avrinningsvattnet i reningsverken.