Meteorologens tips: Välj rätt grödor och vattna mer

Meteorologen Lars-Erik Larsson har gjort lantbruksprognoser och utvecklat vädertjänster för SMHI under ett helt yrkesliv. Under åren är det inte bara utrustningen, utan även klimatet som har förändrats. Nu går Lars-Erik i pension efter 39 år i vädrets tjänst.

På nyårsdagen 1974 började Lars-Erik Larsson på SMHI i Norrköping. Under tiden har han ansvarat för lantbruksvädret och utformat tjänster som avdunstningsprognoser, skördekalkyler och sprutväderprognoser. I 22 år bodde han i Kinna där han arbetade för Landvetter flygplats och Västsvenska Lantmännen – krävande kunder som utmanar och kräver precision. På 1980-talet fanns sex telefonsvarare i Lidköping dit bönder ringde för att höra den senaste prognosen.

– Det är alltid roligt att jobba med lantbrukare för de är så intresserade av väder. Man får direkt respons, det är kanske bara sjömän som är lika intresserade, säger han.

Under yrkeslivet har han fått uppleva en enorm teknikutveckling. På 70- och 80-talen ritades prognoskartor för hand var tredje timme och diskussionerna mellan meteorologerna kunde gå heta om hur snabbt lågtrycken väntades förflytta sig. Nu samlas väderdata som temperatur, lufttryck och moln in i en superdator. Meteorologens jobb har blivit att tolka prognosen och göra den begriplig för mottagaren.

– Det är en jättestor skillnad. Meteorologens möjlighet att påverka prognosen har minskat, säger han.

Att prognoserna ändå blir fel ibland beror på att de insamlade uppgifterna kan vara bristfälliga eller att förutspådda regnskurar helt enkelt hamnade någon annanstans. Rubriker i kvällstidningarna om "så här bli sommarvädret" ett halvår i förväg ger han inte mycket för. Samarbetet med media har annars varit en del av arbetet. Lars-Erik var en av de första meteorologerna att utforma väderprognoser som trycktes direkt på tidningarnas baksidor i slutet av 80-talet. Disketten levererades med taxi från SMHI direkt till tidningsredaktionerna, sedan kom modem och mejl.

Det är inte bara utrustningen, utan även klimatet som har förändrats och blivit varmare under Lars-Eriks år på SMHI. Vädret ändras mellan dagar och år, men klimatet bedöms över längre perioder. Tendenserna för de kommande 30 åren är att torkperioder blir vanligare och de extrema skyfall fler, växtodlingssäsongen förlängs och kalla vinterdagar blir färre. Fast det är svårt att se samband i kortare tidsperioder, säger Lars-Erik. Hans tips till lantbrukarna är att förbereda sig genom att bevattna mer, välja rätt grödor och förbereda sig för allt.

– I framtiden kommer vintern bli kortare, sommaren varmare och nya grödor kommer att kunna odlas.