Vid odling av höstvete efter höstraps får man en högre skördepotential i höstvete och en större kväveleverans från marken. Efter höstrapsskörden kan dock stora mängder kväve ansamlas i marken, och sedan utlakas under höst och vinter.
Doktoranden Lena Engström vid SLU i Skara har tittat på hur man kan förbättra kvävegödslingsstrategierna till höstvete efter höstraps och studerat metoder för att minska kväveutlakningen.
Resultaten från nio fältförsök i Skåne åren 2000-2004 visar att skörden i medeltal var 700 kilo större per hektar i höstvete efter höstraps och ärter, jämfört med efter havre. Den optimala kvävegivan till höstvete var 25 kilo lägre per hektar efter höstraps och 17 kilo lägre efter ärter, jämfört med efter havre.
Utmaningen, för att beräkna kvävegivan rätt, är att kunna förutsäga merskörden och hur mycket kväve marken kommer att bidra med, konstaterar Lena Engström också i sin avhandling.