Mer hänsyn på hyggena än vad statistiken visar

Enligt Skogsstyrelsens statistik sparar skogsbruket i snitt cirka 3 procent av arealen i samband med avverkningar, så kallad generell naturvårdshänsyn. Men i själva verket handlar det om betydligt större arealer, konstaterar myndigheten. Andreas Eriksson vill dock inte ange exakt hur mycket större avsättningarna är i verkligheten jämfört med statistiken.

– Jag vill inte ange någon exakt siffra eftersom vi inte är helt klara med analysen. Men avsättningarna är avsevärt större än 3 procent, säger Andreas Eriksson.

Skillnaden mellan statistik och verklighet beror på att Skogsstyrelsen, i sina inventeringar av hyggeshänsynen, inte har räknat in alla sparade skogsarealer. Arealer som är 0,5 hektar eller större har nämligen ansetts vara frivilliga avsättningar och inte hänsynsytor (mindre skogsarealer) i den generella hänsynen.

– Den statistik vi presenterar i dag är visserligen korrekt eftersom den visar just arealer som är mindre än 0,5 hektar. Men skogsbruket känner inte igen den bild som statistiken visar. Man anser att för lite areal tas upp som hänsynsmark och för mycket som produktionsmark, säger Andreas Eriksson.

När nu Skogsstyrelsen har granskat saken visar det sig att skogsbruket har rätt. Myndigheten har jämfört sina inventeringsresultat med uppgifter om var de frivilliga avsättningarna hos skogsägareföreningarna och de största markägarna finns. Och många sparade områden, som är 0,5 hektar eller större, finns inte dokumenterade som frivilliga avsättningar. Det innebär att de i stället är avsatta som generell hänsyn och att de ska vara med i den officiella statistiken över naturhänsyn i skogsbruket.

– Det är först nu vi har fått tillgång till uppgifterna om var de frivilliga avsättningarna finns. Nu vill vi få ordning på våra inventeringar så att vi på sikt kan presentera bättre siffror, säger Andreas Eriksson.

Andreas Eriksson påpekar dock att Skogsstyrelsen fortfarande saknar uppgifter om frivilliga avsättningar hos vissa större markägare och hos markägare som inte är medlemmar i någon skogsägarförening.

– Därför har vi inget heltäckande underlag i dag, men vi hoppas kunna hitta ett sätt att även samla in den informationen, säger Andreas Eriksson.