Medlemmar kritiserar Skånemejeriers vitbok
Inom några veckor ska Skånemejerier lägga fram sin "vitbok" om vad som ledde fram till försäljningen till franska Lactalis. Men redan nu kommer kritik mot det sätt vitboken tagits fram.
Vid en av förra årets sista stämmor i Skånemejerier väcktes krav på en extern revision av föreningens affärer. Bakom stod en grupp med 58 medlemmar, men kravet föll eftersom det inte tagits upp på formellt rätt sätt.
Istället för att gå med på extern granskning, tillsatte den skånska mejeriföreningen en intern grupp som skulle titta på affärerna och skriva en så kallad "vitbok". Den ska läggas fram inom kort, men redan nu växer kritiken mot sättet Skånemejerier agerat.
– Trovärdigheten blir inte så bra när arbetet görs internt. Ska man skapa trovärdighet måste en sådan granskning ske externt, säger Ingemar Nilsson, mjölkbonde i Tomelilla och en av dem som krävde extern granskning förra året.
Ingemar Nilsson fick ett erbjudande om att vara med i gruppen, men säger att han som ensam kritiker i arbetsgruppen såg erbjudandet som meningslöst.
– Jag ensam skulle inte kunna skapa balans i ett sådant arbete. Eftersom jag begärde en extern revision känns det inte heller rätt att sitta med i en intern revisionsgrupp.
I ett öppet brev riktar de som ville se en extern granskning hård kritik mot Skånemejeriers styrelse. Bland annat skriver de att syftet med "Vitboken" varit att visa att inga fel begåtts.
I sitt brev kräver de en redovisning av vilka löner och förmåner tidigare tjänstemän och styrelseledamöter fått i nya Skånemejerier AB. Oavsett vad Vitboken kommer fram till är det en öppen fråga om det kommer ställas nya krav på en extern revision eller ej vid nästa stämma.
– Det är inte omöjligt, det är inget som är för sent att kräva, säger Ingemar Nilsson.
undefined
Efter att länsstyrelsen tolkade föreningslagen som att medlemmar inte räknades som röstberättigade, beslutade fullmäktige i Skånemejerier ekonomisk förening att uppdra åt styrelsen att skriva en ”Vitbok” istället. Upplägget har varit sådant att i den mån representanter för de 58 överhuvudtaget varit inbjudna har vi inte uppfattat det möjligt att kunna påverka ”Vitboken” i den riktning som var avsikten med vårt krav. Avsikten med ”Vitboken” har helt klart varit att visa att inga fel begåtts.
Man behöver inte göra någon djupare analys för att se var felen gjorts, säkerheten hade emellertid varit större om styrelsen valt att istället samarbeta. Under en lång rad av år har Skånemejerier haft ett svagt ledarskap både på styrelsenivå och på tjänstemannanivå.
Problemen accelererade när Skånemejerier sålde Proviva och fick in mycket pengar. Dessa användes till att köpa företag och dra igång olika kostsamma projekt, till exempel Östgötamjölk, Lindahls, landskapsmjölk, Hjordnära och Skottorp, där inget gav ett netto innan de såldes vidare. Det största felet var att man införde ett begrepp ”Utbetald betalningsförmåga”, som inte hade något med förmåga att göra utan bara gav sken av förmåga. Styrelsen höjde avräkningspriset till helt orimliga nivåer, detta ledde till att signaler om hur dåligt Skånemejerier sköttes inte kom ut till medlemmarna. Det ledde också till att nya medlemmar sökte sig till Skånemejerier, som därmed fick en kraftigt ökad invägning.
Den mjölken hade man inte avsättning för och det ledde till att företaget snabbt urholkades. När pengarna var slut och företaget urgröpt fanns inget annat att göra än att försöka avyttra företaget.
Ett absolut krav på ”Vitboken” är att man redovisar vilka löner och förmåner tidigare tjänstemän och styrelseledamöter fått i ”nya” Skånemejerier AB.