Matproduktionen i fara när klimatet blir varmare
Matproduktionen i världen är under allvarligt hot när temperaturen stiger, enligt FNs klimatpanel. Det kan ställa stora krav på förändringar i lantbruket. Också i Sverige.
Matproduktionen i världen är under allvarligt hot när temperaturen stiger, enligt FNs klimatpanel. Det kan ställa stora krav på förändringar i lantbruket. Också i Sverige.
FNs klimatpanel IPCC kom nyligen med en specialrapport som presenterar följderna för en genomsnittlig uppvärmning av jordklotet med 1,5 grader - och hur mycket värre det kan bli om ökningen blir 2,0 grader eller mer. IPCC skriver att det är troligt att jordens medeltemperatur når 1,5 grader över förindustriella nivåer någon gång mellan år 2030 och 2052.
- Och det är så stora skillnader på vad som händer om ökningen blir ännu större än 1,5 grader. Det sätter fokus på att vi måste klara av att hålla oss under 1,5 grader, säger Hilda Runsten, tillförordnad enhetschef på Energiföretagande och miljö på LRF.
FN-panelen tar bland annat upp risken för minskad avkastning och matproduktion i de tropiska delarna av världen. I Västafrika, Sydostasien, södra Asien och de centrala och norra delarna i Sydamerika, som i dag producerar stora mängder föda, kan uppvärmningen minska skördar och skapa matbrist.
– Även en liten minskning i avkastningen kan få svåra effekter, säger Hilda Runsten.
I Skandinavien, och i andra tidigare kalla områden, kan uppvärmningen däremot öka tillväxten och matproduktionen. Men det kan också innebära nya problem.
– Vi kan få ett ökat tryck av skadeinsekter. De dagar som det funkar att skörda kan också förändras, vilket gör att vi kan behöva ändra våra skördekedjor.
Hilda Runsten påpekar att ett blötare klimat också kan ställa krav på andra och mindre maskiner som klarar blöta åkrar. Det gäller även att ta fram nya växtsorter om Sverige ska kunna utnyttja ett förändrat klimat och öka matproduktionen. IPCC-rapporten tar också upp en mer oväntad aspekt. Högre halt koldioxid och högre värme kan förändra näringsinnehållet i växterna.
– Det är lite nytt och något som vi behöver titta mer på.
En stor del av rapporten handlar om olika åtgärder att fånga in och binda koldioxid i marken. Det kan skapa en konkurrens mellan matproduktion på mark och mark som används för att binda kol under långa tider.
– I Sverige har vi inte haft en sådan konkurrens tidigare. Globalt sett kan agroforestry, där man blandar matproduktion och skog, vara ett spännande alternativ.
Nittioen författare och redaktörer från 40 olika länder har sammanställt IPCC-rapporten. De har samlat in och citerat mer än 6 000 vetenskapliga referenser. Rapportförfattarna har bedömt sina påståenden i rapporten utifrån styrkan i de underliggande bevisen och graden av enighet bland de forskare de valt ut. De har använt de fem graderingarna mycket låg, låg, medium, hög och mycket hög. Till exempel skriver de att påståendet att "den globala uppvärmningen troligen kommer att nå 1,5 grader mellan 2030 och 2052, om uppvärmning fortsätter i samma takt som tidigare." har hög tillförlitlighet.