"Markägare har hört av sig och är oroliga"
Svenska Kraftnät använder kreosotvirke när Sydvästlänken byggs, något som kom som en överraskning för markägarna.
Första spadtaget till Sydvästlänken togs i slutet av sommaren. Sedan dess har det kommit fram att det är kreosotvirke som används för att bygga fundament till stolparna. En uppgift som inte finns med i någon av de handlingar som markägare och deras organisationer tagit del av.
– Det är den metod som används vid bygge av kraftledningar sedan tidigt 1900-tal. Alternativen är stål eller betong, men Kemikalieinspektionen gjorde en utvärdering för ett par år sedan och kom fram till att det är miljömässigt sämre, säger Eva Bergius, miljöchef på Svenska Kraftnät.
Hon berättar att Svenska Kraftnät följer forskningen och att kreosotvirke inte används i vattenskyddsområden, rinnande vatten eller nära dricksvattenbrunnar.
– Alla studier som gjorts visar att kreosot rör sig väldigt lite i marken, bara några decimeter från fundamentet, säger Eva Bergius.
Markägarna som nu får en ny ledning över sina marker känner dock oro.
– Flera av de som hört av sig är Kravcertifierade och oroliga för vad det innebär att få kreosotstolpar i åker- och betesmark. Andra har vattentäkter som de är rädda kan förorenas, säger Margareta Holmquist-Kindlund.
– Vi vill inte oroa, men ändå uppmärksamma på att kreosot används. Om markägarna hör av sig med synpunkter till oss tar vi kontakt med Svenska Kraftnät och försöker få dem att använda någon annan typ av fundament, säger Margareta Holmquist-Kindlund.