Människan självklar del i kretsloppet

Carl-Albert Rydemark instämmer i min rubrik "Jordbruk är nyckeln till en hållbar utveckling" men förnekar i övrigt i sin replik i Land Lantbruk nummer 39 det jag tar upp i min artikel i nummer 36.

Jag kan kvittera med att instämma i Rydemarks rubrik: I ett verkligt kretslopp ingår människan. Jag håller också gärna med om att pilotanläggningen i Hölö för behandling av källsorterat är intressant även om många problem kvarstår, men den löser inte det problem jag har tagit upp. Det finns också annan mark att sprida på än just där vi odlar livsmedelsgrödor, till exempel energiskog. Huvudproblemet med övergödningen från jordbruket till havet är att vi har en så stark koncentration av djurgårdar med för mycket djur i vissa regioner som leder till näringsläckage. En stor del av djurens foder är spannmål som produceras av spannmålsgårdar i andra delar av landet, utan tillgång till stallgödsel. I stället krävs en omfattande användning av handelsgödsel, producerad med stor oljeåtgång och därmed stor klimatbelastning. Till detta kommer den miljöbelastning som skapas i andra länder av importerade fodermedel. Den stora insatsen som krävs är att fördela djurhållningen så att användningen av stallgödsel kan optimeras till vad som kan utnyttjas av grödorna, och därmed minimera näringsläckage och användningen av klimatbelastande handelsgödsel.  Biogasproduktion löser inte fördelningsproblematiken men kan i kombination med också avfall från övriga livsmedelskedjan bidra till både recirkulation av växtnäring och ökad självförsörjning med energi i jordbruket. Detta är också beskrivet i den i artikeln refererade forskningsrapporten "Morgondagens jordbruk - med fokus på Östersjön", från Södertörns Högskola.

undefined