Många skogsfastigheter feltaxerade efter stormar
Uppåt 60 procent av skogsfastigheterna i de stormdrabbade områdena i södra Sverige har fel taxeringsvärden.
Per Stålhammar är själv ute i skogen och röjer upp vindfällen efter Simone när Skogsland når honom på telefon. Och just stormarna är en viktig orsak till att många skogsfastigheter har fel taxeringsvärden. Per Stålhammar förklarar:
– Skatteverket vet ingenting om förändringar på fastigheten, till exempel stormfällningar eller avverkningar. Om man inte själv rapporterar in dessa får fastigheten ett alldeles för högt skogsbruksvärde. Min uppfattning är att det här gäller uppåt 60 procent av skogsfastigheterna i södra Sverige, och feltaxeringarna går tillbaks ända till stormarna Gudrun och Per.
Skogsbruksvärdet på fastigheten uppdateras automatiskt baserat på ståndortsindex. Oftast skickar Skatteverket ut ett förslag på hur taxeringsvärdet ser ut. Skogsägaren är inte skyldig att svarar på förslaget, vilket många inte heller gör, och då gäller förslaget som taxeringsvärde. Med jämna mellanrum, ungefär vart tionde år, skickar Skatteverket ut en fastighetsdeklaration. Den är markägaren skyldig att svara på och rapportera förändringar.
Vanligtvis har taxeringsvärdet ingen större betydelse, vilket kan vara skälet till att många missar att uppdatera det.
– Nu finns inga avgifter kopplade till taxeringsvärdet på skog. Det har funnits tidigare, skogsvårdsavgiften, och vid ett regeringsskifte kan den återkomma. Men det stora problemet är vid generationsskiften, då blir det en rättvisefråga, säger Per Stålhammar.
Ett underskattat taxeringsvärde kan leda till att syskon som inte får del av fastigheten blir för lågt kompenserade.
Taxeringsvärdet påverkar också om övertagandet klassas som gåva eller köp, vilket i sin tur ger olika skatteeffekter.
Om övertagandet sker till ett värde som är lägre än taxeringsvärdet så klassas det som gåva, om värdet är högre än taxeringsvärdet klassa det som köp.