Magnus nöjd med nollrutor
Precisionsodling med nollrutor blev en fullträff för växtodlaren Magnus Andersson i Vara. Hela skörden på 1 000 ton höstvete höll brödkvalité.
Magnus Andersson på Glädjen, en växtodlingsgård med cirka 200 hektar åkermark, var en av ett 20-tal lantbrukare som förra året anlitade Hushållningssällskapet Skaraborg för att kväveoptimera sitt höstvete med hjälp av nollrutor och N-sensor.
Med facit i hand blev Magnus en vinnare. De cirka 1 000 ton han skördade höll en proteinhalt på 10,9–11,8 procent, klart över Varaslättens Lagerhusförenings gräns på 10,5. Leveranser över 11,5 slapp avdrag helt och hållet.
– Det är klart att jag är väldigt nöjd. Det har gått precis enligt skolboken men jag väljer att se det på några års sikt innan jag utvärderar på allvar, säger Magnus Andersson.
Många hade svårt
Samtidigt hade många andra odlare svårt att hålla proteinhalterna uppe. Betalningen mellan foder- och brödvete skilde 18 öre vilket gav en merintäkt brutto på 180 000 kronor. I kalkylen räknar man också in en skördeökning med cirka 1 ton per hektar och drar av ökade gödslingskostnader på 600 kronor per hektar. Den ökade nettointäkten tack vare precisionsodlingsåtgärderna hamnar då på cirka 300 000 kronor.
Sporrad av framgången satsar Magnus Andersson ännu mer kommande säsong. Han går från tre till sex nollrutor, varav fyra i höstvete och två i havre. En av nollrutorna ska också fungera som riktmärke för ytterligare ett höstvetefält.
Den kanske viktigaste lärdomen från fjolåret var att skillnaden i kvävebehov inom ett fält är ännu större än vad man från början hade antagit. Den liggsäd som Magnus fick kom i de områden där grödan från början var som allra frodigast och därmed fick den lägsta kvävegivan vid tilläggsgödslingen. Det fanns som samtidigt områden på fältet där man med facit i hand borde ha gödslat mer.
Vågar ta ut svängarna mer
– Det gör att vi kommer att våga ta ut svängarna ytterligare. Vi vet också att en sen tredjegiva vid axgång fungerar bra och ger en stor utväxling både på skörd och på protein, säger rådgivaren Erik Jönsson.
Kommande år har de bestämt sig för att använda styrfil vid gödselspridningen redan vid andragivan. Hos Magnus var gödslingsspannet 200–260 kilo kväve per hektar med en total grundgiva på 150 kilo. Variationen i axgångsgivan låg alltså på 50–110 kilo.
Intressant erfarenhet
En intressant erfarenhet var också att fältet med höstraps som förfrukt hade en betydligt lägre kväveleverans än väntat. Schablonen säger 40 kilo kväve men i det här fallet stannade den på 9 kilo. Faktum var att fältet med havre som förfrukt hade en dubbelt så hög mineralisering. Erik Jönssons teori är att höstrapsen 2014 på Glädjen undergödslades och att dess egentliga kvävebehov var minst 50 kilo mer.
Höstveteskörden på Glädjen låg i snitt på 10,5 ton. 65 procent låg över 9,8 ton och de bästa fläckarna gav 12 ton.
– Om du får bra proteintal så får du ofta höra att "då var väl din skörd inte var så stor?". Men det stämmer inte i mitt fall, konstaterar Magnus Andersson.
undefined