Maciej Zaremba toppar listan över årets största avtryck

När vi söker honom för att få till ett möte för en intervju är han i Berlin. Det visar sig att han bor där en kortare period under hösten och vintern, men att han ska till Stockholm veckan före jul.

– Annars är du välkommen till Berlin, en stad rik på träd. Jag har vadat i höstlöv här nere, jag gillar det, säger Maciej Zaremba.

Intervjun görs i Stockholm, i hans skrivarlya på Södermalm. När han berättar om en favoritskog i Sörmland återkommer han till höstlöven.

– Jag var där och plockade svamp med en kompis. Där växte mer tall än gran, där växte björk och rönn och det fanns stora stenar med mycket mossa på. Det var på hösten med alla dofter. Det rasslade av löv under fötterna som det ska göra i skogen, säger Maciej Zaremba.

undefined

– Först kom barndomens sagor av bröderna Grimm och HC Andersen. Min första kompis var ett valnötsträd och som tolvåring hörde jag vargar yla i en mäktig granskog i

undefined

– Det var DNs kulturchef Björn Wiman som tyckte jag skulle göra det. Men han behövde övertala mig. Ämnet var så stort och jag visst så lite om det. Från början trodde jag inte att någon skulle bry sig, jag såg inte laddningen.

undefined

– För att skogen betyder så mycket för människor estetiskt, emotionellt, metafysiskt och historiskt. Samtidigt behandlas den så hänsynslöst. Jag lyfte frågor som var under locket, det kändes som om jag gav röst åt många.

undefined

– Jag började med att läsa lokaltidningar och såg massor av sorgsna och arga läsarbrev om skogsbruket. Språket var ofta emotionellt, folk var berörda på djupet. Jag läste också mängder med skogsböcker och pratade med olika personer. Konsulenter på Skogsstyrelsen var bra källor, men ingen ville framträda med namn.

undefined

– De som säger så kommer till tals oavbrutet i alla möjliga olika sammanhang. De representeras också av landsbygdsminister Eskil Erlandsson och de har PR-budgetar som är fullt tillräckliga för att få genomslag. Hade de kunnat visa DN att mina artiklar byggde på felaktig fakta hade det fått utrymme i tidningen.

undefined

– Jag tror inte att den inställningen är representativ för hur svenska skogsägare känner inför skogen. Under hösten publiceras flera insändare i lokaltidningar med just det budskap du nämner. Skribenterna använde identiska formuleringar, det var en och samma, centralt skrivna artikel.

Då tänker man: hoppsan, vad är det för opinion? Skogsägare jag har mött vill snarare ha tydligare regler för miljöhänsyn, men däremot ingen detaljreglering om hur man ska sköta skogen.

undefined

– Sveriges skogar är på samma gång natur, råvara och kultur. Det är klart att svenskar måste ha inflytande över Sveriges landskapsbild.

undefined

– Eskil Erlandsson pratar i nattmössan när han orerar om den oinskränkta förfoganderätten till det man äger. Hans eget departement har ju bestämt i detalj hur ägarna skall sköta sin skog. Snacka om inskränkningar i förfoganderätten! Kan man ha regler för vad som får växa, och hur, kan man också ha regler för hur det skall avverkas – nämligen med hänsyn tagen till människa och natur.

undefined

– Det är en bra fråga. Kanske för att vi ser åkern som ren kultur, vi förväntar oss inte att den skall se vild ut. Åkrar har inga hemligheter. Men skogen är för oss trots allt natur, motsatsen till allt det planerade, städade, förutsägbara. Eller?

undefined

– Att representanter för organiserade intressen alltid överröstar övriga svenskar som är betydligt fler till antalet. Att det finns för lite nytänkande, man kör på i gamla hjulspår. I exempelvis Tyskland har man en levande skogsdebatt med olika uppfattningar. Här i Sverige låter det som om alla i skogsbruket är överens om det mesta.

undefined

– Det visar ju att artikelserien var den stora