– Plantorna har kommit bra även om det ser lite gles ut så här på vintern när det är avlövat, säger Håkan Bringe.
Torbjörn Rydå, konsulent på Skogsstyrelsen i Växjö, håller med:
Vi blickar ut över det största hägnade hygget i Växjö kommun. Det är på 8 hektar och ligger strax utanför Rottne ett par mil norr om Växjö. Möjligheten att få bidrag och att marken ansågs lämplig för hybridasp gjorde att Håkan Bringe valde bort granen.
– Jag tyckte också att det var roligt att prova på någonting nytt. Det är ju dessutom en fördel att variera sig och sprida riskerna med olika trädslag, säger han.
Håkan Bringe gav ett lokalt skogsentreprenadföretag, som också förvaltar den aktuella fastigheten, i uppdrag att bygga hägn, köpa plantor och plantera. Cirka 1 100 plantor per hektar sattes. Kapitalinsatsen blev, netto efter bidrag, i nivå med vad det skulle ha kostat att göra en konventionell granföryngring. Och nu är alltså hybridasparna i full färd med att ersätta den gamla granskogen.
– Det tar lite tid för hybridasparna att etablera sig men när de väl gjort det så blir det bra sprutt. Nästa åtgärd blir att friställa dem genom att röja bort björken, säger Torbjörn Rydå, som bedömer att beståndet blir moget att slutavverka om 30-40 år.
Efter det kan Håkan Bringe räkna med att få två nya generationer gratis eftersom asp ger rikligt med rotskott. Virket lär han få avsättning för – om inte annat som energived.
– Med bidrag är hybridaspen inget att tveka på som jag ser det. Och det måste ju vara en speciell känsla att få möjligheten att både vara med och sätta plantorna och sedan slutavverka, säger han.
Torbjörn Rydå har genom åren upplevt både lyckade och misslyckade lövplanteringar. För att lyckas krävs det att man löpande underhåller hägnet och att man verkligen röjer och gallrar, menar han.
– Röjning och gallring är ju viktigare när det gäller löv. Man måste vara på tårna.
För Håkan Bringe kan det mycket väl bli aktuellt att välja hybridasp fler gånger. Det beror en del på vilken marktyp som ska föryngras och på hur kostnadsläget är just då. Någon rädsla för att han skulle satsa på fel trädslag för framtiden känner han inte.
– Nej, det är ju svårt att se hur marknaden ser ut så långt fram i tiden som 30-40 år.
Egentligen ska man ju försöka göra tvärt emot vad alla andra gör, men det är ju inte alltid så lätt i praktiken, säger Håkan Bringe.