LRFs förtroende för regeringen är snart förbrukat
Under hösten har vi sett tecken som får oss att ifrågasätta om den svenska regeringen har några ambitioner över huvud taget med svenskt jordbruk. Ointresset är vår största oro.
LRF som organisation och svenska bönder gör sitt yttersta för att vara möjlighetsinriktade och positiva. Vi utvecklar våra företag genom att effektivisera och skära i kostnader, hitta nya marknader och analyserar alla upptänkliga sätt att få betalt för unika mervärden som djur på bete, extremt låg antibiotikaanvändning och knorr på grisen. Visserligen satsar man miljoner på det lovvärda Matlandet Sverige. När man samtidigt låter bli att slåss för de miljarder i EU-budgeten som verkligen skulle kunna göra skillnad börjar vi undra.
Medan Finland, Österrike och andra länder lyckats förhandla fram särskilda potter i EU-budgeten gör regeringen Reinfeldt de svenska bönderna till förlorare. Det är dags att inse att Sverige gick med i EU, inte tvärt om. Budgeten för jordbrukspolitiken kommer att finnas kvar oavsett vad de själva tycker. Den svenska regeringen saknar i våra ögon all trovärdighet när de pratar sig varma för frihandel men inte bevakar det inhemska jordbrukets konkurrenskraft.
Nästa år återupptas EUs budgetförhandlingar. Regeringen Persson lyckades 2005 åstadkomma ett bra utfall både när det gäller landsbygdsprogrammet och EU-avgiften för Sverige. Regeringen Reinfeldt håller med sin dogmatiska förhandlingslinje på att slarva bort alltihop. Det är dags att försvara svenskt företagande och landsbygd.
Den misslyckade budgetförhandlingen är tyvärr bara ett exempel på hur LRFs förtroende för regeringen på senare tid har fått sig hårda törnar. I både media och riksdagsdebatter har Eskil Erlandsson uttalat sig på ett sådant sätt som fått många LRF-medlemmar att reagera på den bristande viljan att stå upp för de svenska mervärdena. Om ministern inte ens i ord ger uttryck för sitt stöd hur ska vi då lita på att han för våra intressens talan i alliansregeringen?
Beslutsfattarna vekar inte förstå att hur framgångsrika vi än lyckas bli på olika mervärdesmarknader så kommer även fortsättningsvis stora delar av landets producerade livsmedel säljas under hård prispress. Att säga något annat är att likna vid Marie Antoinettes bevingade ord före franska revolutionen: "Om de inte har bröd, varför äter de inte kakor?"
Förtroendebristen har ytterligare spätts på av oviljan att ta tag i den rättsosäkerhet som många lantbrukare idag är utsatta för i myndigheternas hantering av EU-stöd. Lantbrukare som sökt stöd i god tro och skött markerna efter då gällande skötselplaner blir illa behandlade, inte minst i de fall där extra straffavgifter läggs på återbetalningsbeloppet. Rättssäkerhet definieras som att regeltillämpning ska vara förutsägbar, kontrollen och tillsyn ska ske objektiv och effektivt. I detta fallet är det tre fel av tre möjliga. Den JO-anmälan som LRF gjorde lämnades utan åtgärd. Från regeringshåll är det tyst. Det är hög tid att Eskil Erlandsson agerar för att återställa lantbrukarnas förtroende för hanteringen i stället för att alla inblandade skyller på varandra och på EU.
Allt fler når insikten om att framtidens utmaningar kräver en ny typ av samhällsbygge och en annan ekonomisk logik. Mer baserad på kretsloppstänkande och optimal användning av våra naturresurser. Framtidens ökade behov av livsmedel och grön omställning borde göra bonden till både dagens och morgondagens hjälte. Men av höstens händelser att döma är det en bild som inte delas av regeringen. Det är dags att Reinfeldt, Borg, Erlandsson och övriga regeringen bekänner färg.
undefined