LRF-styrelsen sviker sitt uppdrag
I en motion från Västra Götaland föreslås att riksförbundsstyrelsen ska verka för att Svenska Jägareförbundets så kallade allmänna uppdrag överförs till en statlig myndighet.
I motionen hävdas att det allmänna uppdraget ”överlevt sig självt” med motiveringar som är minst sagt krystade. Krystat blir det också när det i motionen görs gällande att den typ av uppgifter som ingår i det allmänna uppdraget inte bör utföras av ideella organisationer eftersom uppdraget finansieras med skattemedel. Det allmänna uppdraget finansieras dock till sista kronan av jägarna själva genom den årliga viltvårdsavgiften (jaktkortet). Det är minst sagt anmärkningsvärt att länsförbundet i Västra Götaland inte känner till att så är fallet.
Nu föreslår riksförbundsstyrelsen att motionen ska bifallas. Hur styrelsen kunnat hamna så fullständigt galet och tvärs emot det mesta av det som LRF alltid har värnat om är obegripligt. LRF har, åtminstone hittills, alltid verkat för det civila samhället, för ideella insatser och för folkrörelsearbete. Nu vill styrelsen att detta ska ersättas med en rad statliga tjänstemän. Har inte LRFs medlemmar fått nog av att alltmer makt läggs i händerna på en ständigt växande tjänstemannakår?
Och har inte LRF insett att det inte är de mest begåvade och kunniga unga akademikerna som söker sig till statliga myndigheter? Borde inte LRFs erfarenheter av de nya vattenmyndigheterna avskräcka även de mest naiva ledamöterna i styrelsen?
Förbundsstyrelsen hävdar att den nuvarande ordningen med det allmänna uppdraget är otidsenligt. Det vittnar om ett synsätt som jag trodde var bannlyst inom LRF, nämligen att allt måste vara stöpt i samma form. Vårt samhälle är i själva verket i stort behov av mera mångfald och även av okonventionella lösningar. Riksförbundsstyrelsens åsikt att ideella organisationer inte ska få utföra samhällsuppgifter är minst sagt anmärkningsvärd. We Effect (tidigare Kooperation utan gränser) har sedan länge årligen fått skattemedel för att finansiera sitt biståndsarbete och landets kvinnojourer får varje år skattemedel till sin verksamhet, för att nämna några exempel. Men enligt riksförbundsstyrelsen är detta ”principiellt” fel.
Vi är många LRF-medlemmar som också är medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Vi vet att det allmänna uppdraget inte bara utförs av förbundets tjänstemän, utan i stor utsträckning också genom ideella insatser. Och vi vet, vilket också en rad politiker vitsordat att det allmänna uppdraget utförs på ett kostnadseffektivt sätt och att det skulle bli mycket dyrare om det tas över av en statlig myndighet. Men det tycks inte bekymra riksförbundsstyrelsen.
Jag tänker inte hota med att gå ur LRF och det skulle väl i så fall knappast någon bry sig om. Jag har fötts in i föreningsrörelsen och kommer att vara trogen intill döden. Men om inte styrelsen ändrar uppfattning inför stämman, kommer jag att göra det lilla jag kan för att LRF skall få en styrelse som förstår sitt uppdrag. Och en sak är säker: Om min viltvårdsavgift skall gå till Naturvårdsverket, eller till någon ny myndighet för jakt och viltvård, vägrar jag att betala med risk för att polisen kommer och tar mina vapen.
undefined