– Inställningen hos folk är att de kan göra vad de vill på annans mark. Den fråga vi ställer oss är: Med vilken rätt i grunden använder man annans mark och kör snöskoter på den utan lov. Vår slutsats är att det inte finns någon motoriserad allemansrätt, säger Sven-Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna.
Utvecklingen de senaste 50 åren har gått från att skotermaskinen har använts i de aktiva jord- och skogsföretagen och för att komma ut i naturen på fritiden till att i större utsträckning användas för nöjesåkning. Motorstarka, designade snöskotrar erbjuder en livsstil utöver själva maskinen.
– I den livsstilen ingår det att utmana naturen genom maskinen och det har lett till den utveckling vi ser med mer omfattande oordning på snöskoteråkandet, säger Sven-Erik Hammar.
Terrängkörningslagen säger att man inte får framföra skoter på snötäckt mark om man som förare inte kan säkerställa att man inte skadar marken under snön.
– Om alla följde lagen skulle problemen vara mindre. Det finns ett behov av att modernisera de lagar och regler som finns kring snöskoteråkning. Risken att bli bötfälld är liten och straffet att byta mot terrängkörningslagen är låg, säger Sven-Erik Hammar.
LRF har bett de norra regionerna av LRF att komma in med synpunkter på snöskotertrafiken. Dessa synpunkter har man nu lämnat över till Naturvårdsverket som har i uppdrag att se över miljömålet "Storslagen fjällmiljö". I den översynen ska man även se över snöskotertrafiken.
– Bättre ordning på skoterkörningen kan leda till att fler företag kan utveckla verksamhet med skogen som bas. Sedan vi styrde upp skoterkörningen här i Funäsdalen med bra leder och ett betalsystem har vi ökat mängden uthyrningsskotrar och safariskotrar rejält. Jag ser att många fler företag har potential att utveckla sin verksamhet, inte minst i bygder som inte har så stora besöksnäringar i dag. Men den riktning som skotertrafiken är inne på nu leder helt fel, säger Sven-Erik Hammar.