LRF positiva till Cap
EU-beslutet om Cap banar väg för en svensk variant som till stora delar motsvarar LRFs önskemål. Att gårdsstöden kan utjämnas i långsam takt är en viktig förutsättning för den av LRF förespråkade tunnelmodellen.
Men det är till sist ändå regeringen som avgör hur EU-stöden ska omfördelas och hur snabbt det ska gå.
Om EU-kommissionens förslag om total utjämning av gårdsstöden på nationell nivå fram till 2019 hade gått igenom så hade konsekvenserna blivit drastiska för djurbönderna i Sverige. Så mycket som 40 procent av gårdsstödet hade kunnat försvinna för en nötköttsproducerande slättbonde, enligt LRF räkneexempel (se grafiken ovan).
Enligt den tunnelmodell som LRF står bakom skulle nötköttsbondens förlust begränsas till 15 procent av gårdsstödet ram till 2019. Samma långsamma utfasning skulle gälla för samtliga sektorer som idag har tilläggsbelopp på gårdsstödet – nötkött, mjölk, sockerbetor och potatisstärkelse.
Efter att ha analyserat beslutet om en Cap-reform för åren 2014-20, som det irländska ordförandeskapet rodde i hamn 26 juni, konstaterar LRFs experter att stora delar av LRFs position om utjämning ryms inom de ramar som EU har lagt fast.
EU-beslutet innebär att en övre och undre ribba sätts för utjämningen. De gårdar som har de lägsta gårdsstöden höjs, och de som får mest kan få reducerade belopp. Ingen lantbrukare ska få mindre än 60 procent av det genomsnittliga stöder per hektar inom regionen eller landet. Länderna får också besluta att inget lantbruk ska förlora mer än 30 procent av gårdsstödet.
Enligt EU-beslutet finns det möjlighet för länderna att helt utjämna de 30 procent av gårdsstöden som kommer att miljövillkoras, vilket ger en stor utjämningseffekt. Men det finns också möjlighet att fördela de miljövillkorade 30 procenten på individuell nivå, vilket LRF ser som positivt.