"LRF måste slåss bättre för oss på landsbygden"

En del av de medlemmar som hört av sig till Land Lantbruk är irriterade över avgiftshöjningen, medan andra medlemmar eller numera före detta medlemmar fokuserar på andra frågor.

– Medlemstappet beror inte på avgiftshöjningen utan att på att LRF gör ett dåligt jobb, säger Georg Petersson, köttbonde utanför Oskarshamn.

Dålig mobiltäckning

Han pekar på det sent utbetalade stödet från Jordbruksverket och den dåliga mobiltäckningen på landsbygden.

– LRF måste slåss bättre för oss på landsbygden, säger Georg Petersson.

Även Nils-Erik Olsson, lantbrukare utanför Hörby, håller med om att det finns andra faktorer än medlemshöjningen bakom medlemstappet.

– Det beror även på hur jordbruket utvecklats, centraliseringen och de allt större gårdarna. Det finns inga självägande bönder kvar. Det är bankerna som äger skogen och marken. Det måste börja diksuteras inom LRF.

– Och landsbygden utarmas. Det måste diskuteras. Visst reagerade jag lite grann på avgiftshöjningen men det är en bagatell i förhållande till omsättningen i många jordbruksföretag.

Han har själv varit medlem sedan 1956 och det tänker han fortsätta med även om han har klara åsikter om bristerna hos LRF.

– LRF riskerar att bli en organisation endast för de större bönderna. Vem ska då tala för hela landsbygden?– Det beror även på hur jordbruket utvecklats, centraliseringen och de allt större gårdarna. Det finns inga självägande bönder kvar. Det är bankerna som äger skogen och marken. Det måste börja diskuteras inom LRF.

Reaktioner på Facebook

På Facebook förklarar många läsare att de höjda medlemsavgifterna fick dem att ämna:

"Avgiftshöjningen inkl borttagen försäkring betydde 37 % för mig. Rent oförskämt. Min slutsats: LRF vill ha bort mej som medlem. Så blev det", skriver Bo Andersson, ideell medlem sedan decennier "som tycker LRF vär viktigt".

"När medlemsavgiften nära fördubblades så tackade jag för mig!", skriver Anders Johansson.

"Jag hade bestämt mig för att gå ur nu, men stannar ett år till då man nu kan se att ni börjat engagera er för rovdjurseländet som drabbat landsbygden. Bra att ni börjat bli synliga på olika ställen i samhällsdebatten", skriver Karl Gustaf Andersson.

"Överväger och lämna LRF eftersom avgiftshöjningen inte täcker det lidande landsbygden drabbas av. Ska ni i ledningen sitta där och rulla tummarna medan miljöaktivister bestämmer agendan i svensk livsmedelspolitik. Kräver mer krafttag från er sida om ni vill få mitt förtroende tillbaka", skriver Kalle Nilsson.

Liselotte Collin vill vara stödmedlem: "100 kr året är lagom, många bäckar små ger resultat". 

undefined

Karin Hakelius, universitetslektor i företagsledning på SLU, menar att det inte behöver vara entydigt negativt att så många lämnat organisationen. Hon menar att man närmare måste studera vilka som lämnat och vilka deras motiv är.

– Om de som lämnat är mindre engagerade kan det vara lika så bra för organisationen.

Karin Hakelius menar att en intresseorganisation som blir mer homogen också kan bli vassare och mer slagkraftig.

– Det blir lättare att driva sina frågor, att arbeta för gruppen.

Arla har det svårt

Hon tar Arla som ett motsatt exempel

– Arla är extremt heterogen. Sammansatt med medlemmar i sju olika länder. Konsumentkooperationen har också haft problem med sin heterogenitet.

Slutsatsen, menar Karin Hakelius, är att ett stort medlemstapp inte behöver vara negativt.

– Organisationen blir mer slimmad, det blir lättare att lyssna in medlemmarnas åsikter.