LRF: "Det är möjligt att få igenom det här politiskt"
– Det är ett realistiskt förslag. Vi har fått signaler om att det är möjligt att få igenom det här politiskt, säger Thomas Bertilsson, enhetschef för äganderätt och näringspolitik på LRF.
Att gradvis jämna ut gårdsstöden men låta aktiva brukare behålla delar av tilläggsbeloppen även efter 2019, kännetecknar LRFs tunnelmodell. Referensåret för stödrätterna sätts så sent som möjligt, helst 2012. I annat fall 2011. Lantbrukare som har lagt av med mjölk, nötkött eller annan tilläggsbeloppsgrundande produktion får en snabb utjämning av sina stödrätter. Kvar blir själva basdelen i gårdsstödet.
Det kan komma kritik från bönder som tappar tilläggsbelopp, och det kan handla om mycket pengar, konstaterar Thomas Bertilsson. Men han betonar också att styrelsen är tydlig med att referensåret ska sättas så sent som möjligt.
– Jag tror ändå att de flesta bönder har förståelse för att man inte kan behålla tilläggsbeloppen för en produktion som man inte längre har.
En stor majoritet av EUs jordbruksministrar vill att EU-länderna själva ska få bestämma hur långt den interna utjämningen av gårdsstöden ska gå, vilket krattar för valet av tunnelmodellen. EU-kommissionen driver dock fortfarande på för en utjämning senast 2019. Först i juni fattas beslutet efter förhandlingar mellan ministrar, EU-parlamentet och EU-kommissionen.