Arne Lindström har redan fått flera förfrågningar om huruvida LRF kommer att driva frågan om dispens för att spruta ned misslyckade spannmålsgrödor med glyfosat.
– Jag har själv fält där det enda som trivs är kvickrot. Där kan det vara motiverat att få spruta för att få ogräsfritt nästa år, säger Arne Lindström.
undefined
Liknande dispens beviljades 2011 i södra Sverige för att döda av ärter och foderspannmål där axen hade börjat gro i fält på grund av stora nederbördsmängder medan syftet med samma dispens i Mälardalen var att döda av ärter i torkskadade och oskördbara fält.
– Vi kommer att ta upp frågan med länsstyrelserna när de blir bättre bemannade nästa vecka och då troligtvis i samarbete med närliggande LRF-regioner. Jag skulle bli förvånad om länsstyrelserna säger nej och om de tillstyrker tror jag att Jordbruksverket fattar beslutet, säger Arne Lindström.
Han konstaterar också att det kommer att finnas en hel del att reda ut i förhållande till regelverket, till exempel fält där spannmålen ruttnat och inte klarar kravet på en väletablerad gröda och där brukaren kan bli bestraffad om den har missat att dra bort fältet från EU-ansökningen.
– Man kan hamna i konstiga val. Ska du låta grödan vara kvar och ta den som grönfoder trots att du redan har tillräckligt av den varan? Då kanske det är bättre att spruta ned. Men den som tror sig kunna få kärna att tröska kommer självfallet att vänta in i det sista, fortsätter Arne Lindström.
undefined
En nackdel med omfattande glyfosatbehandling är att den kommer att förstärka den redan rådande bristen på halm i norra Sverige.
– Läget klarnar om en eller två veckor om hur vi bör och kan agera. Samtidigt som det ser bedrövligt ut på vissa håll finns det också fält där det ser hur bra ut som helst. Faktorer som jordmån och lutning kan göra stora skillnader, säger Arne Lindström.
undefined