Ljust läge för den norska skogen
Det går bra för den norska skogsbranschen. Priserna på virke är högre än för några år sedan och debatten om nyckelbiotoper och äganderätt är inte lika het som i Sverige.
Det går bra för den norska skogsbranschen. Priserna på virke är högre än för några år sedan och debatten om nyckelbiotoper och äganderätt är inte lika het som i Sverige.
När skogsägarföreningen Viken Skog samlar 500 norska skogsägare för skogskonferens några mil nordväst om Oslo är det idel glada miner. Det konstaterar också Näringsminister Torbjørn Røe Isaksen från Høyrepartiet
– Det går bra för skogen just nu och jag ser många nöjda skogsägare här idag, sade han.
Liksom i Sverige finns en diskussion kring skogen och klimatet och näringsministern poängterade skogsbranschens roll för klimatet. Hans åsikt är att skogen ska brukas på ett hållbart sätt.
– Vi måste ha ett bärkraftigt skogsbruk över tid som både gagnar samhälle och natur, sade Torbjørn Røe Isaksen.
I Norge avverkas cirka 13 miljoner skogskubikmeter om året. I det nationella skogsprogrammet som Norge tagit fram, Skog22, finns ambitiösa mål att öka omsättningen inom skogsnäringen och regeringen anser att avverkningen i skogen kan öka. Samtidigt pågår en diskussion om hur mycket skog som ska skyddas.
Stortinget beslutade 2016 att målet är att skydda 10 procent av skogsarealen. Det har lett till en viss oro bland skogsägare, särskilt som det inte är klarlagt om det är 10 procent av den produktiva skogen eller 10 procent av all skog som ska skyddas.
Idag är 3,2 procent av den produktiva skogen i landet skyddad, och lite drygt 4 procent av den totala skogsarealen. Oavsett vad som avses med de 10 procenten är det en bit kvar till målet och diskussionen lär därför gå vidare.
Men debatten om skogen är inte lika polariserad som i Sverige. En förklaring är att skogen ser annorlunda ut i Norge. Det storskaliga skogsbruket är inte alls lika utbrett i Norge, och fastigheterna är oftast mindre än i Sverige.
– I Norge har vi bara naturskog medan Sverige har mycket mer ensidigt skogsbruk, säger Olav Breivik som är ordförande för Viken Skog.
Diskussionen om nyckelbiotoper har inte varit lika infekterad. Krav i PEFC Norsk skogsstandard drev på registreringen av nyckelbiotoper och alla som hade mer än 10 hektar skog var tvungna att inventera sin mark. Skogsägare med nyckelbiotopsrika fastigheter blev till viss del kompenserade, men inte fullt ut.
– Det har inte varit särskilt besvärligt. Nyckelbiotoper är små områden och som skogsägare kan man leva med dem, säger Olav Breivik.
På frågan om äganderätten är hotad i Norge, konstaterar Olav Breivik att läget är bättre idag än för åtta år sedan.
– Det är alltid ett tryck mot den. Men det har blivit bättre de senaste åtta åren för regeringen har värnat äganderätten. Idag är vi friare och exempelvis så är det inte lika rigida regler för att bygga en skogsbilväg, säger Olav Breivik.
Norsk skogsindustri har genomgått inte bara en utan flera kriser de senaste åren. Främst handlar det om massabruk som lagts ner, och som därmed minskat skogsbrukarnas avsättningsmöjligheter för sitt virke.
Men svenska virkesköpare har varit snabba med att etablera kontakter i väst och nu går en strid ström av norskt virke till svensk industri. Att Norske Skog också fått nya ägare efter konkursen och är i fortsatt drift, gör att virkesbalansen upprätthålls och priserna har stigit.
– Jag tror vi går goda tider till mötes, säger Olav Breivik.