Leveransförmågan avgjorde torkvalet
Många faktorer påverkar valet av torkanläggning. Förmågan att leverera anläggningen färdig i tid var avgörande för Hackstas val av tork.
På Mälarslätten söder om Enköping ligger Hacksta gård. Sedan 2012 ägs gården av Pontus Olsson med familj. Mats Engquist är sedan 2016 inspektor och ansvarig för driften.
– Företagets mål är att producera kvalitetsspannmål, kvarnvete eller whiskymaltkorn med jämn kvalitet, säger Mats. Med kvalitetsprodukter är det mycket lättare att få ett spannmålspris som inte finns i listorna. Det förutsätter att vi är säkra på kvalitet och vattenhalt och är flexibla på utlastningen och kan lasta ut många bilar per dag.
Eget ger frihet
För Mats är det viktigt att sprida och minimera företagets risker. Att få bra betalt för spannmål och oljeväxter har störst effekt på lönsamheten. På kort sikt är prisvariationernas påverkan större än såväl förfruktseffekterna från en god växtföljd som jordbearbetning och sådd.
– Med egen lagring och torkning är vi fria att följa prisvariationerna, de kan svänga mer än 50 öre per kilo. En tioöring betyder ganska mycket pengar, nonchalerar vi dem når vi aldrig lönsamhet.
Sälja vid olika tidpunkter
Med till exempel Lantmännens depåavtal går det att sälja levererad spannmål vid olika tidpunkter under året.
– Men då når jag aldrig samma prisnivåer som när jag vet vilken vara jag har i lager och kan bjuda ut den till olika aktörer då de vill ha den.
Därför anser Mats att företag som själva tagit kostnaden för att investera i lager inte ska bära kostnaden för handelns logistik under skörd.
Fakta: Hacksta Gård
Areal: Ca 500 hektar åkermark inklusive arrenden och skötseluppdrag
Etableringssystem: Minimerad bearbetning eller direktsådd
Växtföljd: Fri men omväxlande med följande grödfördelning:
40 procent höstvete, 30 procent maltkorn, 10 procent ärter, 8 procent höstraps, 8 procent vårraps, 5 procent gräsfrö
Spannmålstork: kontinuerlig varmluftstork från Antti med fliseldad panna.
Kapacitet: teoretiskt 24 ton vete 4 procent
Lagringsvolym: 3600 m3
Stor volym på kort tid
Första året visade sig Hackstas tork från 1970-talet med arv från 1958 vara en bromskloss. Varken driftsäkerheten, kapaciteten i torken på 4-5 ton per timme eller utlastningen räckte till.
– Vi kan inte passa torken tre-fyra gånger varje natt.
[bild
Spannmålshanteringen behövde alltså förbättras.
– Vi vill vara öppna för olika köpare och måste kunna leverera till båtar. Då ska stor volym ut på kort tid, ibland med höga flisbilar.
Tittade på utetork
Det klarade inte den gamla utlastningen. Mats övervägde kostnadseffektiva torksilos. Men Hackstas ägare ville ha god funktion på lång sikt och med en växtföljd som utöver livsmedelsspannmål innehåller ärter, oljeväxter och vallfrö. Gården behövde en varmluftstork.
– Då tittade vi länge på ett alternativ med en utetork.
Måttlig merkostnad
Men med utetork ökar erfarenhetsmässigt risken för kondens och läckage i transportörer samt tork- och lagerfickor. Varken ägaren eller Mats ville ta risken att få tillbaka levererade lass med fel vattenhalt.
– Jag är otroligt glad för att vi landade i att ha ett torkhus. Jag skulle inte vilja sitta med de kondensrisker det innebär att inte ha ett hus. Boss och utlastning skulle ändå varit under tak, så merkostnaden för torkhuset blev måttlig.
Snarlika lösningar
Hacksta beskrev sina önskemål om kapacitet och kvalitetskrav för tre aktörer. De presenterade snarlika tekniska lösningar på en modern, helautomatiserad spannmålstork.
– Men det avgörande var leverantörens förmåga att lyssna och se våra behov.
Tiden viktig
Hacksta ville vara helt säkra på att tidsramen var rimlig. Processen började i februari och torken skulle vara färdig i juni. Under den tiden skulle mark- och betongarbeten samt mellan 3000 och 4000 montagetimmar levereras.