– Möjligen tänker en del att virket bara ska ligga några veckor och att de därför inte behöver söka tillstånd. Men oftast handlar det nog om okunskap helt enkelt, säger Staffan Gräns som är nationell samordnare på Trafikverket.
Enligt en bedömning av Skogforsk placeras grovt räknat mellan 25 000 och 50 000 vältor med virke och skogsbränsle längs allmänna vägar varje år. Branschforskningsinstitutet samarbetar med Trafikverket för att skapa regelverk kring virkesupplagen. Det har bland annat lett till att man numera söker tillstånd via ett elektroniskt formulär på Trafikverkets hemsida. Tidigare har tillståndsförfarandet omgärdats av krångel med blanketter och vanlig postgång.
– Det nya systemet innebär en förenkling för alla parter, säger Staffan Gräns.
Gunnar Svenson på Skogforsk ser tillstånden som avtal mellan Trafikverket och skogsnäringen.
– Det är viktigt att de följs. Det är naturligt att Trafikverket ska kunna kontrollera att vägarna inte är trafikfarliga. Och det är nog så att antalet tillstånd inte står i proportion till de antal vältor som finns vid vägarna, säger han.
Korsningar, kurvor, backkrön och sluttningar är exempel på platser som bör undvikas. Och rent generellt finns exempelvis strikta regler för hur nära vägkanten en välta får placeras.
– Ligger den för nära vägen riskerar man att få in virke i kupén, säger Staffan Gräns.
Det faktiska antalet tillstånd i förhållande till antalet virkesvältor är oklart, enligt Staffan Gräns. Han bedömer att det varje år utfärdas några hundra. De flesta är dock generella och gäller för ett stort antal vägar i varje län. Har man ett generellt tillstånd behöver man inte ansöka om tillstånd för varje enskilt virkesupplag.
– Det går därför inte att göra någon direkt koppling mellan antalet tillstånd och antalet virkesvältor. Men antalet tillstånd har ökat de senaste åren, och vi tror att de fortsätter att öka nu när det har blivit enklare att skicka in ansökningar, säger Staffan Gräns.