Läs till gårdsmästare på Vreta

– Jag tänkte först läsa till lantmästare men tyckte att gårdsmästare var ett bättre upplägg där teori och praktik blandas så att man kan ta till sig kunskaperna, säger Magnus Karlsson, snart 25, som nu går driftledarutbildningen på Vreta Yrkeshögskola utanför Linköping.

Gårdsmästarutbildningen var tidigare okänd för Magnus. På gymnasiet gick han fordonsinriktning och läste sedan ett lantbruksbasår på Vretagymnasiet. Det var tre år sedan. Under tiden har han arbetat på en grönsaks- och växtodlingsgård utanför Örebro.

Magnus uppskattar att utbildningen till gårdsmästare går att an- passa efter växtodlingssäsongen och individuella intressen. Kurserna går från oktober till maj med ett längre uppehåll över sommaren.

– Man vill ju inte missa skörden! Det passar bättre att läsa teori på vintern när det är lite lugnare i lantbruket. Hela skolan andas framåtanda, det är full fart framåt. Lärarna är väldigt pålästa och engagerade, säger han.

Magnus långsiktiga mål är att ta över föräldragården i Närke.

Yrkeshögskolans ut- bildningar är utformade i nära samarbete med branschen. En fjärdedel av tiden består av praktik på lantbruksföretag.

När Land Lantbruk hälsar på står grupparbeten i såbäddsetablering på schemat. Under våren kommer rådgivare från hushållningssällskap att hålla i undervisning om växtodling och fältvandringar.

Yrkeshögskoleutbildningarnas popularitet beror delvis på den praktiska kontakten med lantbruksbranschen. Arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft och Kalle Hellström ser stora möjligheter.

– Det är en reaktion på att agronom- och lantmästarutbildningarna på SLU har blivit för teoretiska. Den senaste veckan har det ringt fyra eller fem företag och erbjudit jobb till dem som går driftsledarutbildningen, säger han.

Den stora utmaningen är att locka de ungdomar som inte är uppväxta på lantbruk.

– Många har kvar en Emil i Lönneberga-bild av lantbruket och Arbetsför- medlingen känner inte till att vi finns. Vi måste bli bättre på att synas, säger Kalle Hellström.