Tydligen har regeringen Löfven tänkt snabbt. Redan efter en och en halv vecka på taburetten meddelade miljöminister Åsa Romson, MP, att skatten ska återinföras 2016, man ska bara förbereda utformningen.
Att ta bort skatten, vilket alliansregeringen gjorde 2010, var "orimligt", enligt Romson. Och enligt SR Ekots inslag förra onsdagen är det av oro för miljöproblem som regeringen vill införa gödselskatten.
Ungefär samtidigt lade miljöforskaren Kersti Linderholm sista handen vid forskningsrapporten Kolfällan. I rapporten lanserar hon en ny syn på jordbrukets miljöpåverkan. Jordbruket, i likhet med skogsbruket, är i själva verket en kolfälla. I växande grödor binds kol från atmosfären med hjälp av fotosyntesen. Det är i stället vi konsumenter som avger koldioxid och alltså är kolkällorna.
I enlighet med det resonemanget kommer Kersti Linderholm fram till att den omstridda mineralgödseln faktiskt är klimatvänlig. Vid normal användning binder den "15-25 gånger mer koldioxid och 6-10 gånger mer energi i biomassan än vad produktionen av mineralgödseln gav upphov till eller förbrukade", beräknar hon.
Inte heller när det gäller utlakning av växtnäring till vattendragen är mineralgödseln en miljöbov. Annan forskning och försök visar i stället att mark som inte gödslas alls läcker mer näringsämnen än mark som gödslas med mineralgödsel. Skälet är förstås att det behövs en livskraftig gröda som tar upp näringsämnena, och till det behövs gödsel.
Det finns i själva verket moderna metoder som bidrar till att minska växtnäringsläckaget. Jag kan rekommendera ett besök på Greppa Näringens webbplats; www.greppa.nu. Miljöpartiet borde lägga de förutfattade meningarna och plakatpolitiken åt sidan och sätta sig in i problematiken. Då kan partiet bidra till en bättre miljö. Så läs på, klimat- och miljöminister Åsa Romson!