Lantmännen tror på färre svenska gårdar

När Lantmännen i dag håller stämma i Stockholm framhöll ordförande Bent-Olov Gunnarson i sitt inledningsanförande vikten av att anpassa kostnadsnivån till en europeisk nivå. Han lyfte också fram koncernens arbete med att sänka nettoskuldsättningen och beklagade att fusionen med Kalmar Lantmän inte blev av.

Lantmännens ordförande Bengt-Olov Gunnarson inledde stämman med att tala om de internationella utmaningarna som koncernen står inför. Det är förändringar som kommer att ha stor inverkan på Lantmännens verksamhet.

– För att vara konkurrenskraftig på vår hemmamarknad måste vi vara det på exportmarknaden, sa Bengt-Olov Gunnarson.

undefined

Det kräver dock en anpassningsprocess. Inte minst hemma på gårdarna, fortsatte Bengt-Olov Gunnarson som samtidigt konstaterade att det kommer att finnas färre gårdar i Sverige i framtiden.

– Det är en nödvändig strukturrationalisering för att klara den internationella konkurrensen.

Han fortsatte att berätta om den konsolidering som sker på de stora marknaderna i Europa. En utmaning som Lantmännen står väl rustade för men som också kräver att politikerna är med på banan.

undefined

– Här känns det för en gångs skull att politikerna är med oss och särskilt konkurrenskraftsutredningen föll på plats.

Lantmännens hemmamarknad är förutom den svenska marknaden den runt Östersjön. Här ska Lantmännen fortsätta att arbeta med sina affärspartners.

– Slaget står på den marknaden och inte den svenska. Målet är att komma ned i kostnadsnivå, sa Bengt-Olov Gunnarson.

Det var den ökande internationella konkurrensen som var utgångspunkt för Lantmännens önskan om att fusionera med Kalmar Lantmän. Bent-Olov Gunnarson

undefined

Han lyfte också fram arbetet med att minskningen av Lantmännens nettoskuld, som för några år sedan var på 13 miljarder kronor, till dagens 4 miljarder, samt arbetet med att stärka kassaflödet.

– Det har varit ett stort och nödvändigt jobb som ger oss de finansiella musklerna att anta den internationella utmaningen och skapa bättre lönsamhet.

Han konstaterade vidare att Kronfågelaffären visat att Lantmännen kan skapa värde och att det stärkt organisationen. Den bättre finansiella positionen i kombination med ett bra resultat har också varit grunden till att Lantmännen kunnat föreslå den högsta efterlikviden,

– Det är ett kvitto på vår starka finansiella ställning och bådar gott för framtida utdelningar och investeringar, konstaterade Bengt-Olov Gunnarson.