Ewa Rabinowic, professor i jordbruksekonomi, riktar stark kritik mot det svenska landsbygdsprogrammet i en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO. Fler bör få chansen att få stöd från landsbygdsprogrammet när lantbrukarna blir allt färre, menar hon.
– Det krävs för att skapa goda förutsättningar på landsbygden när lantbruksföretagen är för få, och blir allt färre.
Ewa Rabinowic står bakom rapporten "Bonde söker bidrag - en ESO-rapport om effektivitet i det svenska landsbygdsprogrammet", där hon utvärderat den svenska jordbrukspolitikens effekter under de senaste sju åren. Hälften av det svenska landsbygdsprogrammets budget på 36 miljarder kronor har bekostats av EU och resten av den svenska staten. Nästa år börjar den nya programperioden som sträcker sig fram till år 2020.
– Det är tveksamt om samhällsnyttan av skattebetalarnas pengar motsvarar den kostnaden, säger Ewa Rabinowicz.
Inför den kommande tidsperioden är det ett bra tillfälle att rätta till programmets brister, tycker hon. Generellt har målen varit för otydliga och stödens effekter svåra att mäta. Investeringsstöden till lantbruksföretag har inte gjort någon skillnad, eftersom de ändå skulle ha gjorts, anser hon. Då handlar det om ren kapitalöverföring vilket skulle ske effektivare inom socialpolitiken.
Ett annat område som Ewa Rabinowic kritiserar är miljöstöden. Den som orsakar näringsläckage ska betala för utsläppen som i andra sektorer, anser hon. Och istället för breda stöd till vall- och ekologisk odling bör de vara mer selektiva för att gynna vissa värdefulla områden.
– Den biologiska mångfalden minskar i hela Europa och landsbygdsprogrammet borde ha lyckats bättre med det. Det är oerhört komplext med olika växter, insekter och fågelarter. Där måste man vara kreativ och se landskapet som helhet, säger hon.
Ett av förslagen till förbättringar är att lantbrukare och organisationer går ihop för att skapa större ekologiska områden som gynnas särskilda habitat, även om det innebär ökad byråkrati.
Andra förändringar som hon föreslår är att satsa på nya innovationer för landsbygden och höja konkurrenskraften. Att svenska lantbruksföretag har svårt att hävda sig på en internationell marknad innebär att lantbrukets produktivitet måste öka. Detta ska inte enbart ske genom subventioner utan genom utbildning, rådgivning och satsningar på infrastruktur enligt rapportens slutsatser.