Lång hanteringstid inte ovanligt
Om länsstyrelsen vill inrätta ett naturreservat på din mark – var då beredd på att det kan ta tid.
I förra veckan rapporterade Skogsland om Nils-Gunnar Nilsson som 1993 fick sin avverkning stoppad sedan Skogsstyrelsen hittat en nyckelbiotop på fastigheten. Ärendet gick vidare till Länsstyrelsen som ville göra området till naturreservat. Men 20 år efter det ursprungliga beskedet har fortfarande inget reservat inrättats, och Nils-Gunnar Nilsson har inte heller fått någon ersättning.
Även om 20 år är extremt, så tar hanteringen av naturreservat ofta lång tid.
– Två år är snabbt, tio år är inte jätteovanligt, säger Henrik Roos, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Västra Götaland är det län som har flest naturreservat – 2010 var det 400 stycken – och har alltså stor rutin på att hantera reservatsärenden.
– Men vi är också en stor länsstyrelse och har mer resurser, fortsätter Henrik Roos.
Enligt Henrik Roos finns inget regelverk som begränsar hur lång tid ett reservatsärende får ta. Det finns heller ingen statistik över hanteringstiden.
– En grov gissning är att tre till fem år är normalt, säger han.
Han nämner flera orsaker till att bildandet av reservat tar lång tid:
– För det första är det många delprocesser; fastighetsutredning, inmätning, värdering som var och en tar tid. Men oftast är det förhandlingen om ersättningen med markägaren eller markägarna som tar tid, även om den biten går fortare sedan ersättningsnivån höjdes för tre år sedan. Ju fler markägare och ju större reservat desto längre tid tar det.
Länsstyrelsen har egentligen möjlighet att besluta om naturreservat utan att överenskommelse om ersättning har träffats med markägaren.
– Men vi försöker alltid nå en överenskommelse med markägarna och förhandlingstiden varierar kraftigt, säger Henrik Roos.
Om parterna inte kommer överens och reservatet inrättas ändå kan markägaren stämma staten. Det måste ske senast ett år efter reservatsbeslutet.