Sverige behöver mer naturbeteskött
Sverige behöver mycket mer naturbetesmark - för både beredskapen och den biologiska mångfaldens skull. Det skriver Sofia Strandberg, ordförande för föreningen Naturbeteskött i Sverige.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sveriges naturbetesmarker är en biologisk och kulturhistorisk skatt som ligger så många varmt om hjärtat. Naturbeteskött i Sverige ideell förening har i 20 års tid arbetat för att öka arealen naturbetesmark som används till livsmedelsproduktion i Sverige, och vi ser idag med glädje en marknadsframgång för naturbetesköttet. Trots det överges fortfarande stora arealer naturbetesmark som växer igen eller till och med aktivt beskogas. Ett förmörkat landskap med ett krympande växt- och djurliv är resultatet av den utvecklingen.
Två miljoner hektar! Enligt forskare vid SLU är det så mycket som behöver restaureras för att säkra livsmiljöerna för alla de arter av växter och djur som är helt beroende av våra naturbetesmarker. Jordbruksverket lyfter å sin sida ett restaureringsbehov på nästan 1 miljon hektar till år 2050. Klart är i alla fall att de dryga 400 000 hektar som finns idag inte räcker till.
Naturbetesbaserad nöt- och lammköttsproduktion är nyckeln till ökad biologiska mångfald i jordbrukslandskapet och skapar dessutom behov av vallodling på åkermarken för att säkra djurens vinterfoder, något som vi idag vet är en förutsättning både för god jordhälsa och ökad kolinlagring i marken.
Hittills inga nyheter för lantbruks- och naturintresserade, men det går frustrerande trögt att mobilisera politiker och andra beslutsfattare. Vi behövde en konkret handlingsplan för de svenska naturbetesmarkernas överlevnad, istället krymptes det nationella restaureringsstödet till ett minimum och Sverige blockerade aktivt det slutliga godkännandet av EUs restaureringslag som hade inneburit att EU-medel kunde satsas på restaurering av svensk naturbetesmark.
Kanske kan det nyvakna intresset för beredskapsfrågor - inte minst behovet av en robust inhemsk livsmedelsproduktion - få politikerna att se den betesbaserade köttproduktionen i ett nytt ljus? Köttproduktion på naturbetesmarker innebär också, utöver alla positiva effekter för biologisk mångfald, en livsmedelsproduktion med mycket låga behov av externa insatsmedel. Betesdjuren både “skördar” sitt eget foder under en stor del av året och är flexibla när det gäller slakttidpunkt. De relativt öppna och enkla byggnader som nötkreatur och får ofta övervintras i fungerar även vid elavbrott och grovfoderbaserat vinterfoder går att hantera med ett minimum av maskinell hantering om situationen så kräver. Det skapar förutsättningar för ökad beredskap i den svenska produktionen.
Men, en absolut förutsättning för att den här livsmedelsproduktionen ska finnas där i händelse av kris eller krig är att den kan etableras och fortgå här och nu.
Vi vet att det finns många lantbrukare runt om i Sverige som vill restaurera betesmark och satsa på betesbaserad köttproduktion. Idag firar vi Naturbetesdagen 2024! Låt oss höja rösten för förutsättningar att göra just det, under lång tid framöver. För den biologiska mångfaldens och beredskapens skull.
Sofia Strandberg
Ordförande för föreningen Naturbeteskött i Sverige