Lagringen sista hindret för svenska äpplen året om
De första klimatcertifierade äpplena i Sverige växer hos familjeföretaget Rudenstams utmed Vätterns sluttningar. Just nu skördas Aroma, Elstar och Santana.
Rudenstams är en av de fyra odlare som står bakom Vätterfrukt. Här nära Vättern är det ett alldeles utmärkt klimat för äppelodling. Just nu är lådorna i gårdsbutiken fyllda med det gulröda äpplet Discovery. Fruktköttet är vitt och äpplet doftar svensk höst. Den svenska äppelsäsongen är äntligen i gång och hos Rudenstams mognar äpplena, sort efter sort - Gravensteiner, Åkerö, Aroma, Ingrid-Marie, Santana, Gloster, Elise och Rubinola. Vi kan numera glädja oss åt svenska äpplen året runt, tack vare nya sätt att förvara dem på.
– I fjol öppnade vi det sista lagret i mars och kunde då börja ta av 100 ton äpplen. I vår gårdsbutik har vi Elise av god kvalitet ända tills vi börjar plocka Transparente Blanche, berättar Sören Rudenstam.
Smakar likadant
Äpplena förvaras i ULO-lager (ultra low oxygen) vilket innebär att när lagret fyllts så sänks syrehalten från 20-21 procent ner till 1,5-2 procent. Då avstannar mognaden och när sedan lagret öppnas ser och smakar äpplet som det gjorde när det placerades i lagret. Rudenstams klarar av att lagra 200-225 ton om året i ULO-lager, men det finns behöv av mer lagringsutrymme.
– Målet för svenska odlare är att det ska finnas svenska äpplen året runt. Tekniken och sorterna finns, men den enda möjligheten som svenska odlare har att lagra äpplen på är ULO-lager och det är en kostsam metod, säger Sören Rudenstam.
Vill ha samma villkor
I andra länder tillåts till exempel lagring i gas. En annan metod att bevara äpplen är att doppa dem i vax.
– Vi har inget emot att det ställs hårda krav på våra äpplen, men då ska det inte säljas äpplen i Sverige som inte är producerade på samma sätt, säger Sören Rudenstam.
Fruktodling tampas med skadeingrepp. Inte heller här får, eller vill, man bekämpa som fruktodlare i Europa.
– Vi använder inga röda bekämpningsmedel och vi provar också med biologisk bekämpning. Det går mer och mer åt det biologiska hållet. Men vi måste få fram kvalitet, Folk köper inte fläckig och dålig frukt, säger Sören Rudenstam.
Stenhård konkurrens
Även när det gäller sortvalet kan man styra odlingen. Vissa sorter ger mer frukt och i rätt storlek, vissa är mer resistenta mot skadedjur och sjukdomar.
– Vi testar nya sorter i mindre skala först. Vi måste veta att det blir bra avkastning och även att konsumenterna vill ha de nya sorterna. Att anlägga ett hektar kostar cirka 400 000 kronor.
Enbart 20 procent av de äpplen som äts i Sverige är svenska och därför borde det finnas utrymme att öka odlingen.
– Men konkurrensen utifrån är stenhård, säger Sören Rudenstam.
Tänker på körstilen
Förra året blev Rudenstams den första klimatcertifierade äppelodlingen. Bland kraven som ställs är bland annat att en energikartläggning görs och att det finns en plan för hur energianvändningen kan minskas och fossil energi ersättas med förnybar energi.
– Vi har låtit anställda som kör traktorer och maskiner gå en kurs i sparsam körning. Var och en försöker tänka på att inte köra i onödan. Vi räknar på antalet liter bränsle per hektar skörd. All den el som används på företaget kommer från förnybara energikällor. För att nå kriterierna för klimatcertifiering krävs att odlingen har en certifiering enligt IP-standardens Sigillnivå som grund, säger David Rudenstam.