Kurvan pekar uppåt för andra året i rad
Trädgård och potatis omsätter lika mycket som nöt och gris tillsammans. Högre spannmålspriser och växande trädgårdssektor ger för andra året i rad en reell tillväxt i lantbukets primärproduktion.
Målsättningen i LRFs livsmedelsstrategi från 2010 om en årlig värdetillväxt av den svenska produktionen med 1 procent fick en rivstart 2011 med en ökning på hela 6,1 procent sedan inflationen räknats bort. Spannmålen steg både i volym och värde och stod för merparten av ökningen.
De goda spannmålspriserna har lett till ökat intresse för odling och 2012 års skörd beräknas bli 5,1 miljoner ton. Med ett genomsnitt av årets priser skulle den ge ett livsmedelsvärde på 9 miljarder kronor vilket är en tillväxt med runt 50 procent jämfört med basåret 2010.
Prognoserna pekar på en ökning i värdet av hela den svenska livsmedelsproduktionen även för 2012 men att den nu stannar på cirka 1 procent.
Trädgårdsnäringen fortsatte under 2011 att stiga i försäljningsvärde. Frilandsodlingen gick från 1,9 till 2,6 miljarder kronor och totalt hade frukt- och gröntsektorn en reell tillväxt på 10 procent. Siffrorna dras ned av de dåliga priserna på framför allt potatis men även växthusgrönsaker. Någon tillförlitlig statistik för 2012 finns ännu inte.
De senaste årens goda värdeutveckling för ägg och kyckling fortsatte under första halvåret 2012. Här handlar det både om stigande priser och volymer. Lammproduktionen växer också, om än på en lägre nivå.
Innan EU-inträdet utgjorde mjölk, nöt och gris basen för svenskt lantbruk och stod för 60 procent av dess samlade produktionsvärde. Nu är andelen nere i 45 procent och allra svårast är det för grisproduktionen som tappar i både volym och värde.
De höga foderpriserna kombinerade med låg betalning gör det inte längre lönsamt att vidareförädla spannmålen genom djuren.
– Faktum är att trädgårdsproduktionen inklusive potatis förra året var på väg att passera 7 miljarder kronor och snart utgör ett lika stort värde som nöt och gris tillsammans, säger Sören Persson, projektledare för LRFs livsmedelsstrategi.
Spannmål har gått om mjölk som den enskilt största branschen räknat i produktionsvärde. Mjölken har visserligen brutit sin nedåtgående volymtrend men den har inte kunnat kompensera prissänkningen.
LRF har valt att inte väga in produktionskostnaderna i sin redovisning utan endast följa tillväxten och antalet arbetstillfällen.
– Grundtesen är att om man har tillväxt så har man sannolikt en hygglig lönsamhet. Tillväxten är avgörande för hela sektorns utveckling, säger Sören Persson.
LRFs lägesbeskrivning av den samlade livsmedelsproduktionen bygger på Jordbruksverkets data och därför saknas den produktion som säljs via gårdsbutiker och liknande verksamhet. Den kan enligt LRFs uppskattningar vara värd minst 1 miljard kronor.