KSLA: Fokus på miljön drabbar produktionsmålet
Produktionsmål, klimatmål och mål för skogens sociala värden har kommit i skymundan av miljömålet – efter 20 år är det dags att utvärdera den svenska skogsbruksmodellen.
– Hur den svenska modellen fungerar beror på vem man frågar, sa Göran Örlander, skogsskötselkommittén, när skriften presenterades på en sammankomst på KSLA förra veckan.
Den svenska skogsbruksmodellen med två jämställda mål, - ett produktionsmål och ett miljömål - har funnits som begrepp sedan 1993 års skogsbrukspolitiska beslut. Den nya politiken innebar en tydlig avreglering jämfört med det tidigare detaljerade regelverket. Skogsägare fick ökad frihet men också ökat ansvar. Nu diskuteras gällande skogspolitik bland annat i samband med miljömålsberedningen och från skogsskötselkommittén säger man att den nu gällande bör utvärderas innan man gör förändringar.
Skogsskötselkommittén konstaterar att skogspolitikens miljömål tidigt kom att fokusera på biologisk mångfald medan den del av de miljövärden som också diskuteras i dag, till exempel kulturmiljö- och sociala värden, vattenkvalitet kommit i skymundan. Där anser man också att produktionsmålet hamnat. I statistiken ser man att röjnings- och markberedningsarealen gått ner, skogsgödslingen och användning av contortatall minskat, skyddsdikningen upphört
– Skogsproduktionsfrågor har diskuterats mycket lite jämfört med under föregående decennier, sa Göran Örlander.
Det finns flera svårigheter vid en utvärdering av produktions- och miljömålen menar skogsskötselkommittén. Det råder brist på uppföljningsbara mål och bra data. Ett faktum att ta hänsyn till är att modellen inte är mer än 20 år vilket är en kort tid när man tänker skogsbruk.