Krönika

Vi har de senaste 100 åren förbättrat både klimatet och det biologiska livsrummet för djur och växter. Var är vår medalj, hurraropen och hyllningarna i media? Är inte detta en insats värd att uppmärksamma, skriver Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg.

Ojämställdhet är en mångfacetterad term och ett utbrett problem inom lantbruksbranschen. Vi kan välja och vraka mellan problem som ojämnt fördelat ägande, skillnader vid beviljad finansiering och vem som sköter arbetet i hemmet, skriver Katarina Wolf, ledamot i LRFs jämställdhetsakademi.

I skogsdebatten, där alltför ofta två stridande sidor målas upp, ställs inte sällan miljö och lönsamhet mot varandra. Jag skulle vilja påstå att de i själva verket är förutsättningar för varandra, skriver Torgny Persson, Skogsindustrierna.

KRÖNIKA: En ny minister har många uppgifter att ta tag i. Vi befinner oss mitt i de största och viktigaste EU-förhandlingarna kring jord och skog någonsin, skriver Palle Borgström.

Just nu vill alla ha skogen och dess produkter. Då är det lätt att glömma att inga resurser i världen är oändliga, inte ens skogen, skriver Haidi Andersson.

Man får inte glömma att mat ska produceras och att de som ska producera maten själva bäst vet sina förutsättningar, skriver Elisabeth Hidén.

Lyssnar man till miljö- och klimatrörelsen är deras lösningar i princip alltid att vi på olika sätt ska producera mindre. Min övertygelse är att det inte är där lösningarna finns, skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Numera finns den starkaste motsättningen mellan dem som i möjligaste mån vill leva sina liv efter eget huvud och dem som betraktar samhället som ett politiskt projekt, skriver Lars Anders Johansson.

Det finns tre viktiga faktorer inom måltidsturism som kan bidra till värdeskapande i livsmedelskedjans alla led, särskilt hos primärproducenter, skriver Jenny Asplund, konsult, Macklean.

Är det någon gång i världshistorien vi behöver samla våra gemensamma krafter och göra en snabb och radikal förändring av produktion och konsumtion, så är det nu. Ändå verkar vi trassla in oss i ett gräl om hur det ska göras, skriver Kerstin Dafnäs, skogsägare och ordförande i Spillkråkan.

Jag fick frågan av en journalist nyligen varför bönderna är så högljudda, dieseln är dyr för alla. Då svarade jag att vi ropar inte efter diesel, vi ropar efter bättre konkurrenskraft, skriver Palle Borgström i veckans krönika.

Tyvärr ser jag hur reportrarnas åsikter lyser igenom i rapporteringen från framförallt två stora svenska mediekanaler, skriver Marit Bohlin, blivande skogsägare, LRF Ungdomen.

Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, ställer sig frågande till odlat kött, att asfalterar åtskilliga hektar prima åkermark och att statligt ägd TV presenterar det svenska skogsbruket på det sätt de gör.

Det känns nästan overkligt i ett skogsland som Sverige att regeringen har gjort så lite för att skydda den nationella resurs som skogen är mot EUs klåfingrighet och avundsjuka, skriver Erik Hjärtfors.

Kvinnor vill tas på allvar som vilka företagare som helst, ärva föräldragården, väljas in i styrelser, äga mark och beviljas större lån.

Lars Anders Johansson ser en ny trend där livsstilen utanför städerna är något eftersträvansvärt och landsbygdens befolkning är vinnare.

I veckans krönika i Land Skogsbruk ger Jenny Karlsson en bild av hygget, som det inte hörs något om i mediabruset som nu pågår kring skogen.

Äntligen börjar samhället öppna upp sig. Nu är man så trött på alla skogsmöten på nätet via Teams, Skype och Zoom.

Alla tycker inte alltid lika, det behöver vi inte göra, men när vi agerar gemensamt så kan vi göra skillnad, skriver Palle Borgström i veckans krönika.

Om alla vi skogsägare bestämmer på lite olika sätt blir det mångfald både bland skogsägare och i skogen. Ingen annan ska bestämma vad som är viktigt, skriver Helena Löthgren, skogsägare i Lindesberg i veckans krönika.