Kronfågels leverantörer pressas av dåliga villkor

Medan efterfrågan på svensk kyckling ökar pressas Kronfågels leverantörer av låg betalning och tuffa villkor. Missnöjet sprider sig och många frågar sig hur bolaget ska kunna klara råvaruförsörjningen framöver.

Intervjuerna med ett antal av Kronfågels närmare 50 producenter görs mot löfte om strikt anonymitet. Ingen vågar riskera sitt leveransavtal genom att öppet vädra kritik mot kycklingjätten.

Hårt klimat och jargong

– Det råder ett mycket hårt klimat mellan Kronfågel och uppfödarna. Vi betalas absolut sämst på marknaden trots att den formligen skriker efter svensk kyckling. Det är en märklig strategi att inte låta hela produktionskedjan få ta del av pengarna, säger en uppfödare.

Kronfågel betalar i dag ett grundpris på 8:60–8:70 kronor. Det kan jämföras med de 25–26 kronor som slakterierna i genomsnitt, enligt Jordbruksverkets statistik, tar ut av handeln.

– Samtidigt har vi haft en prissänkning med ungefär 20 öre. Från början var Kronfågels ambition att sänka en hel krona för att hamna på dansk nivå, som man uttryckte det. Men nu talas det om en sänkning på 80 öre samtidigt som vi ska få tillägg på 20–25 öre för "svenskheten", berättar en av producenterna.

De övriga stora slakterierna, Guldfågeln och Lagerbergs, ligger på drygt 9 kronor respektive 9:60–9:70. Men missnöjet mot Kronfågel bottnar inte bara i den dåliga betalningen, utan lika mycket i tuffa villkor och en hård jargong. Eftersom det råder brist på kyckling pressas uppfödarna att sätta in nya omgångar med så korta uppehåll som tre dygn. Det normala är sju–tio dygn.

Svårt styra produktion

– Tomhållningstiden är viktig för hygienen, stallarna måste hinna få torka ut efter rengöring och desinficering. Men allt detta bestäms av Kronfågel och som uppfödare är du helt livegen. Du styr inte din egen produktion, konstaterar en av leverantörerna.

Kronfågel har också lanserat nya avtal med sämre villkor där bolaget bestämmer ännu mer över produktionen och där avräkningspriserna förhandlas individuellt i stället för genom den förhandlingsgrupp som representerar leverantörernas ekonomiska förening.

Såvitt känt är det ingen av de befintliga producenterna som har skrivit på ett sådant avtal. Det skulle bland annat innebära att bonden blir skadeståndsskyldig gentemot tredje man om till exempel en handelskedja som Ica skulle stämma Kronfågel för någon form av leveransbrott.

I ett första förslag till avtal ville Kronfågel ge sig själv rättigheten att rangordna uppfödarna enligt fem kriterier vilka man dessutom skulle få rätten att vikta. Ett av dessa kriterier var ordning och uppförande gentemot Kronfågel. De tio sämsta uppfödarna skulle bolaget ha möjlighet att säga upp.

Bonussystem

Förändringarna inom Kronfågel märktes i stort sett omedelbart efter att Lantmännen 2014 sålde ägarmajoriteten och tillsammans med det engelska riskkapitalbolaget Cap Vest bildade det nya börsnoterade ägarbolaget Scandi Standard.

– Cheferna har ofta ingen lantbruksbakgrund och går på bonussystem vilket skapar en betydligt tuffare attityd. Det är ett ständigt kvartalstänk och det fungerar inte i en bransch med så långa produktionscykler. Vi pratar inte samma språk, menar en av producenterna.

Eftersom Kronfågels leverantörer hittills har hållit fasaden utåt är den allmänna uppfattningen att de tjänar bra med pengar. I verkligheten, hävdar Land Lantbruks sagespersoner, kan de med dagens kalkyl inte ta ut pengar för eget arbete och för avskrivningar.

undefined

undefined