Kritik mot Djurens Rätts medverkan i branschråd

Referensgrupperna för värphöns och matfågel skapades redan på 1990-talet. Beträffande värphöns medverkade då Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, det som 1999 bytte namn till Djurens Rätt. För två år sedan erbjöds Djurens Rätt en plats även i matfågelgruppen.

– Det är Jordbruksverket som har tillfrågat oss om att vara med. Vi lyfter fram djurskyddsperspektivet och tycker att vi har en viktig roll att fylla, säger etologen Linda Björklund, anställd på Djurens Rätt och dess representant i flera av grupperna.

undefined

Den uppfattningen delas inte av Svensk Fågel och Svenska Ägg. De båda branschorganisationerna menar i stället att Djurens Rätt hämmar samtalen och informationsutbytet.

– I stället för konstruktiva diskussioner som skulle kunna leda till utveckling hamnar fokus på svensk äggproduktions vara eller inte vara. Det kan inte vara meningen med tanke på att Jordbruksverket har ett övergripande uppdrag att främja ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk, säger Astrid Lovén Persson, verksamhetschef på Svenska Ägg.

Av fem deltagande parter i referensgruppen för värphöns består två av djurskyddsorganisationer eftersom även Djurskyddet Sverige finns med. Övriga två är SLU och SVA. Gruppen för matfågel ser ungefär likadan ut men där medverkar även Livsmedelsverket.

undefined

– Syftet med vår referensgrupp var tidigare att fördjupa sig i branschspecifika frågor vilket kräver djupa kunskaper. Det fungerar bara i en grupp där alla vill ha en produktion och har kompetensen att diskutera den, inte med deltagare som har en annan agenda, säger Maria Donis.

Jordbruksverket menar att det är bättre att Djurens Rätt får sitta med och kanske få en större förståelse för djurproduktionen. Det är något som branschorganisationerna ifrågasätter.

För Svenska Ägg blev droppen ett beslut från Jordbruksverket om att unghöns i bur ska ha sittpinnar och strö. Man menar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det främjar djurvälfärden och regeln innebär en merkostnad för en del av branschen som redan är hårt ekonomiskt trängd. Dessutom finns det inga sådana burar att köpa eftersom det inte är något annat land som har samma regel. Det måste alltså byggas speciella burar bara för Sverige.

undefined

Djurens Rätt räknar representationen i referensgrupperna som en av organisationens viktigaste möjligheter att påverka och att få information. Ordföranden Camilla Björkbom känner igen kritiken från vissa håll om att en organisation som vill stoppa all djurproduktion inte bör finnas med.

– Visst, det är vår långsiktiga vision att djur inte ska användas. Samtidigt måste vi jobba med förbättringar för de djur som lever här och nu. Jag tycker inte att det går att avfärda oss på det sättet. Vi representeras av personer med etologisk kompetens och vi arbetar på ett seriöst sätt, säger Camilla Björkbom.

Från att ha haft fyra möten per år brukar grupperna för matfågel och värphöns numera träffas någon enstaka gång. När sammansättningen av matfågelgruppen ändrades 2013 lovade Jordbruksverket att inrätta en annan grupp där tekniska detaljer i produktionen och andra konkreta frågor kunde avhandlas. Den har dock aldrig blivit verklighet.

Djurens Rätt sitter även med i de grupper för nöt, gris och får/get som bildades 2010. Ingemar Olsson, ordförande i Sveriges Grisföretagare, ser inte dess deltagande som ett problem.

– Syftet med gruppen är att belysa vad som händer i näringen och då kan det vara bra att få höra tuff kritik från den motsatta sidan. Om syftet vore att vidareutveckla näringen skulle det däremot inte vara okej, tycker han.

undefined