– Just nu är det lågkonjunkturen som lindrar effekten av skogsbranschens växande rekryteringskris. Probleminsikten om de växande organisatoriska problemen börjar nog finnas i branschen, men det görs för lite. Det är allvarligt!
Bengt Ager är professor emeritus i skogsteknik och arbetsvetenskap. I dag är han inledningstalare vid ett seminarium i Lycksele om skogsbrukets kompetensförsörjning som Skogsmuseet och SLU bjudit in branschen till. Där kommer Bengt Ager att berätta om sina rön och slutsatser. Och han har perspektiv. Han har arbetat med branschfrågor sedan början av 1950-talet och sett hela det skogstekniska undret.
– Utvecklingen har varit fantastisk och i stort sett positiv till början av 1990-talet. Fram till dess utvecklades arbetsmiljön mycket, dessutom fick huggarna och förarna ett ökat värde. Den organisatoriska utvecklingen nådde nya höjder där människorna var sedda och kunde påverka sin situation på ett positivt sätt, säger Bengt Ager.
Toppen nåddes efter högkonjunkturen kring 1990, menar han. Sedan kom den stora nationella ekonomiska krisen som pågick till 1992-1993.
– Den innebar en chockartad scenförändring. Marknadsliberaliseringar och avregleringar, bland annat av skogsvårdslagen. Entreprenöriseringen av skogsbruket blev intensivare och entreprenörerna stimulerades till rationaliseringar genom hård prispress.
En avhumanisering av skogsarbetet inleddes under krisen och accelererade efter millennieskiftet. Den har lett till ökad ensamhet, längre arbetsresor, fler raka tvåskift, ökad prestationspress, mer tid i maskinen och mindre omväxling. Lönenivån har också halkat efter, och hård kritik från naturvården har tärt på imagen, konstaterar Bengt Ager.
Förarmiljö och driftsäkerhet har utvecklats mycket positivt under senare år, men de organisatoriska bristerna måste branschen hjälpas åt med. Gör man inte det kommer det att bli en stor brist på entreprenörer och förare när konjunkturen vänder, varnar han.
– Skogsentreprenörerna kämpar för överlevnad och klarar inte att lyfta branschen själva. Arbetet måste bli attraktivare så att ungdomar vill söka sig till skogen, i dag är utvecklingen den motsatta med färre sökande. Insikten måste komma om att det handlar om livskvalitet, behov som sitter i huvudet på framtidens skogsarbetare, säger Bengt Ager.