Kris vändes till plus i dansk grisnäring
Inom loppet av ett halvår har betalningen för danska grisuppfödare stigit med motsvarande 2:60 svenska kronor. Prisnivån förväntas hålla i sig även under nästa år.
Första kvartalet för 2016 var katastrofalt för de danska grisuppfödarna med en betalning på motsvarande drygt 11 svenska kronor. I danska kronor handlade det om ett pris på 8:63 när det krävs runt 10:15 för att gå runt.
– Vi gick in i 2016 med en snål budget och ändå gick det sämre än väntat i början. Vi sålde exempelvis smågrisar för 100 danska kronor under den egentliga produktionskostnaden, säger Søren Søndergaard, uppfödare utanför Billund på Jylland.
"Från kris till riktigt bra"
Det kom en uppgång redan under våren men den stora scenförändringen ägde rum efter sommaren. Det danska grispriset har gått från 8:63 i början på året till 10:54 om ser till tredje kvartalet.
– Med vår produktion handlar det om 5 miljoner kronor plus, så från att ha varit den värsta kris jag upplevt ser det plötsligt riktigt bra ut. Dessutom har vi haft låga foderkostnader den senaste tiden, säger Søren Søndergaard.
Danska analytiker ser ett pris på 9:50–10 danska kronor framför sig under första halvåret 2017. Polen har ett underskott på cirka 2 miljoner smågrisar som Danmark räknar med att fylla. Det stora frågetecknet är om efterfrågan från Kina håller i sig.
– Kina är numera vår näst största exportmarknad men den är mycket svår att förutsäga. Vi räknar med en liten minskning bland annat för att Brasilien, som är mycket konkurrenskraftigt, ökar sin marknadsandel, säger Frank Øland, chefsekonom på Landbrug & Fødevarer.
Inhemska slakten minskar
Danmarks stora dilemma är att den inhemska slakten hela tiden minskar samtidigt som exporten av smågrisar ökar. Proportionen är i nuläget 17,5 miljoner slaktade i landet och 13,5 miljoner på export. Det utarmar den egna livsmedelsindustrin och för att vända utvecklingen satsar danska staten motsvarande 390 miljoner svenska kronor på att bygga nya slaktgrisstall.
Ansökningstiden har gått ut och det finns ett intresse. Men fonden täcker bara 20 procent av investeringskostnaden och frågan är om grisproducenterna kan övertyga bankarna om att låna dem resten.
Om allt faller ut på bästa sätt skulle Danmark kunna få 500 000 nya slaktgrisplatser under 2017 men det märks att ingen riktigt vågar tro på en så positiv utveckling.
"Globalt problem"
Samtidigt brottas grisnäringen på hemmaplan med en debatt som vägrar att ge sig om MRSA-bakterierna inom lantbruket. Ett tv-program på DR i mitten av september fick branschen att riktigt resa ragg.
– Vi ska fortsätta arbeta med reducerad antibiotikaanvändning men när man vet att Kina använder mer än hälften av världens samlade antibiotika för människor och djur inser man vilket globalt problem detta är, säger Claus Fertin, avgående vd för Seges, Landbrug & Fødevarers praktiska gren.
Näringen har skärpt säkerheten vad beträffar den afrikanska svinpesten i Östeuropa genom att införa en så kallad svart zon som i dagsläget börjar i östra delen av Polen. Transporter från svarta zonen måste iaktta en karenstid på sju dagar innan de får åka till en dansk grisgård.
Tusentals transporter tvättas
Det finns även en röd zon med 48 timmars karens. Sammanlagt är det årligen cirka 25 000 gristransporter som tvättas vid gränsen för att få komma in i Danmark, allt till en kostnad på över 20 miljoner svenska kronor.
På plussidan gläds uppfödarna åt regeringens senaste lantbrukspaket där de strikta gödslingsregler som funnits sedan 2002 nu upphävts för att i stället läggas på EUs standardnivå med en kvävegiva på upp till 170 kilo per hektar.
– Det gav resultat direkt med en förhöjd proteinhalt på 0,18 procentenheter redan i årets skörd vilket kan ersätta en hel del soja på gårdarna, säger Søren Søndergaard.