På grund av nedläggningar minskade behovet av massaved i Norge med 20 procent under fjolåret. En nedläggning av Tofte skulle innebära ett minskat behov av massaved med ytterligare 34 procent, eller motsvarande nästan en fjärdedel av den totala förbrukningen av industrived. Tillsammans med ekonomiska faktorer har detta lett till en svår situation för norsk skogsindustri.
– Norsk skogsnäring är exportberoende och har påverkats av ett stigande kostnadsläge i Norge. Samtidigt har den norska kronan stärkts mot exportvalutorna, säger Gudbrand Kvaal, direktör på Norges Skogeierforbund, som dessutom anser att norskt skogsbruk hamnat i "oljeskugga".
Han anser att läget nu är så alvarligt att det krävs omedelbara politiska åtgärder om den norska skogsnäringen ska klara sig.
– Om vi inte får en förbättring av ramvillkoren kommer skogsnäringen och kompetensen att försvinna. Samma sak gäller maskinentreprenörer och specialister inom industrin, och det kommer vi sedan inte få tillbaka, säger Gudbrand Kvaal.
Tillsammans med Treforedlingsindustriens Bransjeforening, Treplateindustrien, Treindustrin och skogsliga konsulterna Norskog har Skogeierforbundet därför skrivit en kravlista på politiska åtgärder som måste till. Lista omfattar bland annat åtgärder som minskar transportkostnaderna, som blivit allt högre i takt med att industrierna blivit färre, men även skattelättnader och en kraftig ökning av forskning och utveckling.
Trots det svåra läget tror Gudbrand Kvaal på en framtid för den norska skogsnäringen.
– Precis som i Sverige är vi optimistiska om framtiden för långfibrig skog. Ny teknologi ger många möjligheter att använda vedfibrer. Det norska företaget Borregaard, verksamma inom träkemi, har också visat på oanade möjligheter. Utmaningen ligger i att klara övergången från dagens situation med produkter, främst papper, som marknaden inte längre vill ha till nya användningsområden, säger han, och fortsätter:
– Norden har en tradition av tätt samarbete inom skogsbruket, och situationen är likartad med exportberoende näringar. Därför bör länderna fortsätta att stötta utvecklingen hos varandra i stället för att se de andra som konkurrenter. På lång sikt finns mer att hämta på samarbete om ökade marknader.
undefined