Kräv budget och bokslut för beslagtagen mark
Riksrevisionen har startat en granskning av hur myndigheterna och regeringen agerar för att nå riksdagens mål för skyddad skog.
En sådan granskning bör omfatta inte bara hur myndigheterna använder skattebetalarnas pengar utan också hur myndigheterna agerar i andra frågor som påverkar behovet att avsätta mark.
Att bevarandefrågorna fått så stor betydelse beror i första hand på den statliga styrningen av skogsvård och viltförvaltning, till stora delar genomförd efter olika lobbygruppers krav. 1979 års skogsvårdslag var en beställning av skogsindustrin som ville komma åt de enskilda skogsägarnas virkesförråd sedan det egna huggits ned och att införa storskogsbrukets storskaliga skötselmetoder på privat skogsmark. Den statliga viltförvaltningen är en beställning från det statligt subventionerade Jägareförbundet till Naturvårdsverket som har genomdrivit en älgförvaltning som är oförenlig med riksdagens mål för skogsbruket i övrigt.
År 1994 avreglerades skogsvården medan den statliga älgförvaltningen drevs vidare. Det har lett till att staten i närmare 40 år eller en halv omloppstid drivit en politik som utarmat skogen samtidigt som de enskilda skogsägarna gjorts ansvariga. Myndigheterna har dolt sina förehavanden genom att skylla på skogsägarna och kräva skydd av enskilda områden. Skogsindustrin och skogsägarna har spelat med genom sina certifieringssystem som kräver skydd av skog utan skyddsvärde i stället för satsning på ett varierat skogsbruk. Kostnaden för detta är dold.
En intressant fråga är hur staten långsiktigt skall sköta alla åtaganden som följer av olika förvärv och förbud. En erfarenhet kan fås från uppdelningen av statens skog mellan Domänverket och Statens fastighetsverk. Ska den myndigheten också förvalta plottret av statliga beslag av skog och hagmarker eller blir det effektivare om länsstyrelsernas tjänstemän sköter förvaltningen på lediga stunder?
Hur mycket pengar krävs för att skydda 20 procent av skogen utan avkastning från den, om man dessutom måste förvalta skogen så att de värden som motiverade förvärvet eller förbudet bibehålls? Görs en långsiktig skötselbudget och avsätts det medel för varje förvärv eller förbud? Varför finns det vare sig samlad årlig budget eller bokslut för statens åtaganden? Om det fanns någon som helst ordning i länsstyrelserna och Naturvårdsverket borde det redovisas varje år i anslagsframställningen.
Hur kommer skogen att se ut efter en hel omloppstid med godtycklig statlig styrning? Det måste ställas krav på ordning och reda i länsstyrelser och Naturvårdsverket och regeringen måste städa upp i skadliga förordningar i myndigheterna och samordna dem så att det blir gällande riksdagsbeslut och inte lobbyorganisationernas krav som genomförs.
Sverker Liden
Jägmästare