Ett varmare och blötare klimat kan ge oväntade effekter.
– Man kan till exempel tänka sig att en äldre skogsägare vill spara ett specifikt skifte till ett generationsskifte. Men vintrar utan tjäle kan innebära att skiftet inte är åtkomligt under flera år i sträck, och alltså inte kan användas för finansieringen, säger Helena Vilhelmsson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Örebro.
En lösning på problemet är att bygga en längre skogsbilväg så man kommer ända fram till skiftet. Och det finns fler fördelar med det, enligt Helena Vilhelmsson:
– Dels ekonomiskt, man får 30 - 50 kronor mer betalt av virkesköparen om det är året-runt-bärighet. Dels är det en investering som finns kvar och kan användas vid markberedning, plantering, röjning och så vidare, men även vid jakt och svampplockning.
– Men den viktigaste klimateffekten är ändå att det blir mycket mindre utsläpp av växthusgaser från en lastbil än från en skotare som kör långa sträckor fram och tillbaka på hygget.
Helena Vilhelmssons råd är därför att skogsägarna ser över vilka avverkningar som kan vara aktuella de närmaste åren, kanske kan det behövas en ny väg.
– Titta på båtnadsområdet och räkna, slå ut vägkostnaden per kubikmeter, och eventuellt kan man ju gå ihop med någon eller några grannar.
I de fall man inte kan korta körningen på hygget kommer det framtida klimatet ställa större krav på planering av drivningen, att man risar där det behövs och använder sig av stockmattor och broar för att skydda blöt mark och vattendrag. Val av maskin kan också bli viktigare, maskiner med band ger lägre marktryck, men kan samtidigt ge skador vid svängar.
När, eller kanske om, man får ut virket till vägen gäller det också att den är väl underhållen.
– Om du inte underhåller vägen är investeringen borta på 20 år. Röj dikena, grusa upp vid behov och se till att vägtrummorna fungerar.
En klimatåtgärd kan vara att röja dikena med röjsåg i stället för med tunga maskiner, det minskar utsläppen. För att avrinningen ska fungera måste vägen ha en riktig rygg. Och till det duger det inte med en jordbrukstraktor, utan krävs en riktig vägsladd, säger Helena Vilhelmsson.
– Vägtrummor har varit ett stort problem i många år. De flesta trummor är rör av betong eller plast, men det ger inte den naturliga botten som många vattenlevande organismer kräver. Numera lägger man halvcirkelformade trummor, så att man får en naturlig botten. Det går att söka bidrag för att byta ut trummor genom Skogsstyrelsens stöd Nokås, natur- och kulturmiljöåtgärder i skogen.